Sidor

onsdag 31 december 2014

Receive, give, repeat!

Jag vill önska alla gott nytt slöjdår med budskapet: Receive, give, repeat!
Krympburk i björk med karvsnitt

Pepparkakshus

Årets pepparkakshus blev ovanligt nog ett vanligt hus.


måndag 22 december 2014

Luckor som inspirerar


Den här månaden har vi slagit rekord med antal inlägg på vår slöjdblogg Slöjdsalarna på Växthuset. Vi har gjort 60 inlägg så här långt. Anledningen till att det har blivit så många inlägg är dels att många elever blivit färdiga med sina slöjdalster så här på slutet av terminen, men också för att vi publicerat 24 luckor i vår slöjdadventskalender.

Jag hade först en tanke på att eleverna skulle få producera 24 slöjdtips för luckorna. Tiden räckte inte riktigt till för det den här hösten så det blev en variant där jag dammsög YouTube på inspirerande slöjdklipp. Eleverna gjordes involverade genom att de arrangerade och fotade luckbilderna.
Jag kände mig först tveksam till hur delaktiga eleverna skulle känna sig och hur kalendern skulle nå fram till dem. Jag har blivit väldigt positivt överraskad över hur engagerade eleverna blivit och hur mycket kalendern påverkat dem.

Vi startade varje slöjdlektion i advent med att titta på en lucka i slöjd julkalendern. Jag valde noga ut klipp som skulle passa till just de elevgrupper jag hade den specifika dagen. Ibland valde jag klipp som kunde vara som en startnyckel för lektionen (till exempel lucka 15 med festträd och lucka 16 med knopar).
Klippen i luckorna har stor variation och har öppnat upp ögonen på många elever för bredden i vad slöjd och hantverk kan vara.

Stort tack till alla som hjälpt till!

Här är länkar till alla luckor:

söndag 7 december 2014

Karvsnitt i apelsin

Nejlikor i apelsin är ett klassiskt och välluktande julpyssel. I dag provade jag att komplettera nejlikorna med lite karvsnitt.
Kanske skulle apelsin kunna vara ett bra övningsmaterial när man ska lära sig karvsnitt. Det går nämligen väldigt lätt att skära i.


fredag 5 december 2014

Tre hälsningar från Visby

Vår expresspinne i Slöjdstafetten har besökt Gotland och vi har fått tre hälsningar från skolor och slöjdsalar i Visby. Det är fantastiskt inspirerande att ta del av vad eleverna arbetar med i andra slöjdsalar. Stort tack till duktiga textilläraren Susanne Bergström som gjort hälsningarna möjliga.

Eleverna i årskurs 9 på Solbergaskolan har broderat bilder inspirerade av Piccasso och eleverna i årskurs 3 på Norrbackaskolan har broderat märkliga, underbara och ännu oupptäckta djur.

Ta del av alla pinnhälsningar på www.slojdstafetten.se

Del av Norrbackaskolans hälsning i slöjdstafetten.


onsdag 3 december 2014

Slöjdstafett med vandrande pinne

Hur kan man arbeta med IT i trä- och metallslöjden? 

Träslöjd var för dåligt representerat på Skolverkets webbplats IT i skolan och genom en sökning på nätet fick de på redaktionen nys om mig och mitt jobb med IT i trä- och metallslöjden. Ulf Jämterud besökte mig i slutet av oktober och gjorde den intervju som nu finns publicerad på Skolverkets hemsida: Slöjdstafett med vandrande pinne


söndag 16 november 2014

Träd i slöjdsalen

Jag har länge drömt om ett tillfälle att få bygga ett träd. När projketgruppen på skolan försiktigt frågade om jag skulle kunna göra ett nytt lästräd (skolans gamla är en plywoodskiva med ett stiliserat träd) så såg de nog inte samma sak i sina tankar som jag såg i mina.

Jag har de senaste veckorna på de små planeringstider som kan rymmas i en slöjdlärares vecka byggt ett tredimensionellt halvt träd till vårt bibliotek. Med målningshjälp av några årskurs 3 elever kunde vi få trädet klart precis eftermiddagen innan läsveckans finaldag då eleverna skulle börja hänga sina "läspärlor" i trädet.



Slöjdklubbsavslut

Nu är jag slöjdklubbshandledare. Förra helgen var sista i ledarutbilodningen och temat för helgen var fest. Vi redovisade vår kursuppgift som var att planera ett slöjdklubbs tema. De olika grupperna bjöd på bra inspiration kring vad man skulle kunna ha för "ram-tema" för sin klubb.

SPEL: Vår grupp hade spel och främst spelet tre i rad som tema.

FLYTTFÅGELN GUNNAR: En annan grupp hade tema flyttfågel och lät en slöjdad fågel flyga till olika länder och inspirera till slöjdande i olika kulturer.

GET: Geten och boken Petter och hans fyra getter var temat för en annan grupp. Uppslagen kring vad man kunde göra på temat get var outsinliga. Här är en länk till sången som de hade som uppstartsinspiration.

ULL: Även med temat upp kan man lätt fylla en hel slöjdklubbstermin med aktiviteter. Gruppen föreslog att barnen skulle få träffa får och en fårbonde samt prova karda, tova med mera.

Vid sidan av gruppredovisningarna fick vi inspiration till traditionellt festslöjdande och tillverkade olika festträd, festkronor och andra dekorationer till vår avslutande kakfest.



söndag 26 oktober 2014

Cykelslangsslöjd

Idag har jag pysslat ihop tre exempelbörsar i cykelslang till morgondagens nätverksträff med slöjdlärare. Vilket kul material det är!


Slöjdklubbsutbildningshelg med tema textil

Förra helgen var det vårt tredje tillfälle i Slöjdklubbshandledarutbildningen och temat var textil. Vi höll till i Disponentvillan på Ekeby bruk.
På lördagen arbetade vi med återbruk och sydde fantasifulla fåglar och arbetade med textiltryck. På söndagen var temat ull och vi fick prova på att karda, spinna och tova. Så kul!



torsdag 23 oktober 2014

Äldre lär yngre med inspelning

Fyrorna gör runamuletter. Det är dels en flört med SO-undervisningen och dels en repetition av att slipa och att tänka på fiberriktningen. Det är också ett sätt att mixa slöjdarterna då vi tvinnar ett band till amuletterna.

Jag bad en av grupperna att sammanfatta sina erfarenheter från att slipa genom att ge råd till andra. Råden spelade jag in med appen MP3 Blockflöjt. Här nedan kan ni lyssna själva.



Idag när jag hade lektion med årskurs 3 som just kommit fram till momentet slipa i sina Kul-på-hjul-projekt lät jag dem lyssna på fyrornas råd. De satt som små svampar och sög i sig råden. Det kändes grymt bra att kunna använda äldre elever till att undervisa yngre på ett så smidigt sätt. Det ska jag använda fler gånger :)

Inspelningen finns tillgänglig för eleverna på vår slöjdblogg Slöjdsalarna på Växthuset.


fredag 17 oktober 2014

Att tala om uttrycket är en väg att gå

På vår kommuns slöjdnätverksträff på höstlovsveckan kommer ett av temana vara den fjärde förmågan: tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. På UR:s sida finns intervjuer med representanter från alla ämnesgrupper som varit med och författat de olika kursplanerna i Lgr 11. För slöjd är det Jenny Frohagen som är intervjuad och hon ger en bra bild av tankarna bakom formuleringarna i kursplanen.

På frågan om varför jämställdghet inte finns direkt uttalat i Lgr 11:s kursplan i slöjd berättar Jenny Frohagen om hur tankarna gick i gruppen som utvecklade kursplanetexten kring det här centrala och viktiga område. Slöjden har varit väldigt könsnormativt och har bidragit till att skapa könsroller som har varit väldigt negativa, menar Frohagen. Betoningen på det estetiska, kulturella och på uttrycket i föremålen är en väg att gå som hon menar ska bidra till ökad jämställdhet i slöjdundervisningen.
"Slöjdlärare kommer inte att kunna komma undan med att inte problematisera varför en elev väljer att göra rosa lådor hela tiden eller bara välja en färg. Slöjdläraren måste utmana eleven."

Lyssna själva - här är länken till podden.

Länk till intrevjun med Jenny Frohagen om mkursplanen i slöjd
"Slöjden har tampats med en mossighet" på UR:s hemsida

Sy, sy, sy

UR satsar på slöjd och DIY (Do It Youtself) och har producerat nya program som riktar sig till barn och unga. Jag har sett det första programmet i serien Sy, sy, sy och jag är imponerad. Programmet ger en härlig bild av skapandeprocessen och ger många bra tips och idéer till unga textilslöjdare. På programmets sida på UR finns också en länk till mönstret som används i programmet och en arbetsbeskrivning.

Programmet är tillgängligt till och med 31 mars 2015 och jag gissar att det kan gå att hitta på URskola efter det. Här är en länk till programmet.

Ett till nytt program från UR på liknande tema är Kvalitet. En trailer till det programmet finns här nedan.

Nu längtar jag efter en trä- och metallvariant på det här programmet.


Här är en länk till UR-programmet Sy, sy, sy


onsdag 8 oktober 2014

Laggar

Det laggar hos oss. Och då menar jag inte att vi tillverkar laggkärl. Det är våra instruktionsfilmer till att plugga/tappa som laggar när eleverna behöver dem som bäst. Det här hände även i våras och IT-avdelningen kunde då inte hitta någon direkt lösning. De trodde att det skulle lösa sig med en planerad kommande utbyggnad av vårt nät. Tydligen har det inte hjälpt för nu uppstår samma problem och mina lektioner blir bara platt fall. Jag märker så tydligt hur mycket filmerna är till hjälp i det här arbetsmomentet. Utan filmerna hinner jag inte med att hjälpa eleverna. Onödiga fel uppstår och eleverna behöver slösa bort värdefull lektionstid genom att behöva vänta på en hjälp de annars lätt skulle kunna få genom filmen.

Efter sådana dagar känner jag mig dränerad och drömmer om att arbeta på en skola med fungerande 1:1 (en dator till varje elev och en fungerande internetuppkoppling).
Jag ska ringa IT-supporten i morgon...

En elev i årskurs 5 som använder instruktionsfilm för momentet limma och plugga.

Kraften i att spräcka



Av en ingivelse satte jag igång att spräcka en vedklabbe jag haft på lager i vår slöjdsal. Aktiviteten lockade till sig flera av eleverna som ivrigt och villigt övertog uppgiften. Vi har ingen spräckyxa utan fick mixtra med olika kilar och träklubba. Det blev ett stort engagemang, fokus och samarbete mellan några killar som brukar ha svårt för just de tre sakerna. Till sist kunde vi se sprickan börja krypa ner längs med vedträet och med några sista slag sprack vedträet itu till jubel och breda, nöjda leenden hos killarna.

Det är intressant att se kraften i en sådan här aktivitet. Det blir på riktigt. Det blir naturnära och det blir ett tydligt resultat. Jag ser att det är något som många elever skulle må riktigt bra av att arbeta mer med.



Skapa en mall som används

Jag skrev tidigare om poängen med att tydliggöra målen för eleverna och i det inlägget visade jag ett exempel på en elev som använde sig av den ritning hen gjort.

Samma delmål innefattar även att göra en mall och för att bli vass (nå mer än godtagbara kunskaper) ska eleven också använda sig av mallen i sitt slöjdprojekt. I bilderna nedan ser ni en elev som gör det.

Vi har tagit tid till att just prata om skillnaden mellan skiss, mall och ritning och när det är lämpligt att använda sig av vilken av dessa tre.

Den här eleven har Allmoge som inspirationskälla.

Första-hjälpen-kunskap behöver repeteras

Vet du vad du ska göra om du hittar ett barn livlöst på golvet i din slöjdsal eller om ni är ute i skogen?

Vi hade en första hjälpen kurs på min arbetsplats för några år sedan. Förrförra veckan då jag hade mitt andra kurstillfälle i Slöjdklubbhandledarutbildningen stod första hjälpen på dagordningen. Vår duktiga kursledare började med att måla upp scenarium efter scenarium och mina kurskamrater fyllde på med egna exempel från olika akutsituationer. Jag kände hur jag började må lite illa, jag kände mig stressad och tankar som "Hur skulle jag reagera?" och "Tänk om jag agerar fel?" smög sig tätt inpå. Även om jag sedan tidigare kurser vet teoretiskt hur jag ska gå till väga behöver själva agerandet repeteras.
Under kursdagen fick vi träna på att ge hjärt- och lungräddning på barn- och babydockor samtidigt som kursledaren gick runt och stressade oss med frågor. Tanken var att vi skulle öva upp vårt muskelminne och få prova på att agera under stress.
Efter det kände jag mig mycket lugnare. Man kan bara göra så gott man kan och att man agerar är bättre än att göra ingenting alls. Att ha aktuella teoretiska kunskaper om hjärt- och lungräddning hjälper och ger trygghet. Jag kommer att ta upp på mitt jobb att vi behöver repetera det här med all personal. När hade ni hjärt- och lungräddningskurs för personal på din skola senast?

Resten av kursen ägnade vi åt att få visning av Upplandsmuseets samlingar, lära och insikter om ledarrollen och jobba med våra slöjdklubbskorgar och lyktor.


söndag 21 september 2014

"Jag är vass på det här!"

Jag håller fast vid mitt Lampett-projekt i årskurs fem. Arbetsområdet innehåller så många bitar som eleverna kan utvecklas bra inom. De senaste omgångarna jag startat arbetsområdet har jag varit väldigt noga med att gå igenom målen och bedömningen av dem innan vi startar. Jag tycker mig kunna se att det har effekt på hur eleverna arbetar och hur de vänder sitt fokus. Om jag har lyckats förklara målen bra så blir arbetet mer fokuserat. Jag märker också att jag själv kan bli bättre på att leda eleverna i arbetet ju fler gånger jag kör samma arbetsområde. Jag utvecklar området, spetsar mina instruktioner och min handledning och området utvecklas och förbättras.

Ett av delmålen är att göra en ritning eller mall. För att få mer än godkända kunskaper ska mallen eller ritningen också användas aktivt i arbetet med slöjdföremålet. Det blir en liten aha-upplevelse när eleven inser att hen behöver hämta sin ritning för att kunna mäta ut sitt träämne och samtidigt kan se kopplingen mellan det här och målet vi gick igenom lektionen innan.

Jag ser att även om jag vinnlägger mig om att formulera målen så konkreta och för eleven verklighetsnära som möjligt så behöver jag hjälpa eleverna att bygga bron mellan mål och klassrumsaktivitet. Det känns fint när bron syns och eleven kan konstatera:
"Jag är vass* på det här!"

* Vi brukar kalla Mer än godtagbara kunskaper för att eleven är Vass, inspirerade av Årstaskolans Kass-till-vass-trappor.



Pröva och ompröva

I kunskapskraven för betyget A i slutet av årskurs 6 står:
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Och i kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 står:
Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Hur kan vi ordna vår undervisning så att eleverna får möjlighet att göra det här? Hur undervisar vi så att eleverna successivt  får öva sig?

Ibland gör man som pedagog till synes ingenting och ändå händer det. I veckan började en elev i årskurs 3 på eget initiativ pröva och ompröva för att få fram den rätta nyansen till sin krokodilfärg.


Expresspinnen i rörelse

Vår guldiga Expresspinne i bloggprojektet Slöjdstafetten är nu återigen på resande fot. Den är på väg till slöjdelever i Jönköping. Vi ser fram emot en hälsning därifrån.

På Slöjdstafettens hemsida har vi en karta där du kan följa pinnarnas resvägar. Jag har nu lagt in länkar vid varje anhalt på kartan. När du klickar på en anhalt får du upp ett fönster och kan klicka på länken som tar dig till inläggen med hälsningarna från just den skolan.

Du kan också titta in under fliken Bomärken > Pinnarnas bomärken och se alla olika bomärken som våra pinnmottagare har bränt in på våra pinnar.

Nu funderar vi över hur vi ska göra med de "väderstrecks-pinnar" (de fyra pinnar som vandrar från skola till skola i var sitt väderstreck) som vi inte hört något från på lång tid. Ska vi skicka ut ersättare?




fredag 19 september 2014

Kan slöjd vara digital?

För mig är slöjd taktil, den är doft och en känsla som upplevs med hela kroppen. När vi startade Slöjdstafetten var det viktigt för oss att tillverka fysiska slöjdföremål  som skulle skickas iväg på sina uppdragsresor. Våra årskurs femmor fick i ett Skapande skola-projekt tillverka krympburkar i form av stafettpinnar. Pinnarna utrustades med QR-kod som ledde till vår Slöjdstafettblogg och uppdraget som fanns beskrivet där. Våra slöjdpinnar skickades iväg och för att dimpa ner i olika slöjdsalar i Sverige och möta slöjdandet där. Pinnmottagarna ombeds skicka en hälsning och berätta vad de gör i sin slöjdsal och bränna in sitt bomärke på pinnen innan pinnen skickas vidare.
Vi var supertaggade över att komma igång. Hur långt kommer pinnarna att resa undrade eleverna. Kanske ända till Australien minns jag att en elev tänkte.

Vi har hunnit få några pinn-hälsningar sedan stafetten startade i januari 2014. Vi blir lika glada varje gång en hälsning kommer och kan publiceras på bloggen. Det har dock inte gått riktigt lika smidigt som vi hoppats på. Flera pinnar har kommit bort och pinnarna förflyttar sig mycket långsammare än vad vi väntat oss. Jag har fått lägga ganska mycket tid på att lokalisera pinnar och påminna om att de ska skickas vidare.
Samtidigt har vår stafett blivit omskriven och känd inte minst genom att vi gick till final i webbpubliceringstävlingen Webbstjärnan i våras. Flera skolor har hört av sig och vill gärna vara med i stafetten och jag har tvingats svara att: "Ja, vad kul, men vi vet inte var pinnarna är för tillfället. Ställ er i kö till Expresspinnen. Det är bara 15 andra på kö före er. Kanske ni får den till jul..."

I det här läget föddes idén på en virtuell pinne. En digital pinne som inte kan komma bort med posten och som alla som vill kan ta emot samtidigt och när de vill. Men kan slöjd vara digital?
Nej, menar jag, slöjd kan inte bara vara digital, men delar av slöjden kan med fördel vara det. Våra stafettpinnar är inte huvudpersonerna i Slöjdstafetten. Det är pinn-mottagarnas hälsningar som är huvudsaken. Hos pinn-mottagarna finns analog slöjd. Där pågår kreativt taktilt skapande, där luktar det slöjd och där kan eleverna uppleva slöjd med hela kroppen. Det är en liten bit av det vi önskar att de skickar med som en hälsning. På så vis kan det fungera att en av våra stafettpinnar är digital. Det ger alla slöjdelever en möjlighet att delta i Slöjdstafetten, när de vill! Vill du och dina elever vara med? Här är länk till info för att starta.

Jag ser fram emot att få vår slöjdstafettkarta alldeles prickig av digipinnen-hälsningar!


torsdag 11 september 2014

Ur björk

Hur många slöjdföremål kan man få ut ur en björk?

Det undrade 22 slöjdare i Västra Götaland och Värmland och tog sig an en 25 meter hög och 30 cm bred björk. Det blev cirka 350 slöjdföremål som uppskattas vara värda 250 000 kronor. Några av föremålen kan ses i utställningen Ur björk som nu visas i Botaniska trädgården i Göteborg

Många av slöjdföremålen är fantastiskt fint slöjdade. Synd är dock att slöjdföremålen inte riktigt kommer till sin rätt i utställningen och orsaken är lokalen. Utställningen är inträngd i den bortre delen av ett rum ovanpå Botaniska trädgårdens shop. Rummet är långsmalt och det är ganska lågt till tak. Ljuset kommer in från båda håll i rummet från fina gamla fönster, men sidoljuset sätter föremålen i motljus och gör dem inte rättvisa. 

Om man bortser från lokalen och betraktar slöjdföremålen i sig med utställningens idé i bakhuvudet, att alla föremål kommer från ett och samma träd, från en och samma björk, så blir ändå utställningen i sin enkelhet magisk. De olika föremålen får en samhörighet och ett gemensamt ursprung. Slöjdandet får i utställningen Ur björk en tydlig koppling till naturen, till trädet, björken.

Boots av Sara Thorn, näverstrut av Astrid Andersson

Krympkärl av Lars Larsson, helnäverask av Kerstin Hansson och täljda skrin av Knut Östgård

Med reservation för att jag kan ha uppfattat vem som gjort vilket föremål fel. Det var inte helt tydligt i utställningen.


Utvärdering av slöjdämnet

År 2003 gjordes den förra och nu är det dags igen. Skolverkets utvärdering av slöjdämnet är genomförd och nu pågår arbetet med att sammanfatta det digra materialet till en rapport. Tillsammans med två andra slöjdlärare blev jag tillfrågad om att läsa rapporten och komma med synpunkter på läsvänligheten och innehållet ur lärarperspektiv.

Slumpvis utvalda klasser och tillhörande lärare har fått svara på en mängd frågor om skolämnet slöjd och svaren ger en bild av vad ämnet har för styrkor och utmaningar. Det var en intressant läsning och materialet kommer att bli en bra utgångspunkt för utvecklingsarbetet av ämnet. 

Rapporten beräknas vara klart i början av nästa år.


tisdag 9 september 2014

Nyckelkompetenser tränas i slöjden

Eva Söderberg föreläser på temat "Slöjd och datorer - förhågor eller möjligheter".

söndag 7 september 2014

Slöjdklubbshandledarutbildning

Jag ville gå den redan förra läsåret, men det blev för mycket att både gå Lärarlyftet slöjd och handledarutbildningen samtidigt. I helgen har jag gått första tillfället i slöjdklubbshandledarutbildningen på Anna Ströms fina gård i Marka utanför Östhammar där Annas och Marias mysiga slöjdklubb finns inhyst i ett traditionellt torp på lantgården. Slöjdklubbsverksamheten är en del av Hemslöjden.

För mig har det varit inspirerande att träffa personer som, liksom mig, är intresserade av att arbeta med barn och intresserade av slöjd och som inte är lärare och inte kommer från skolans värld. Vi har haft två härliga dagar i septembersol där vi till stor del suttit utomhus och täljt. Tore Qvarfordt, lärare på Västerbergs folkhögskola, har lärt oss om träd och täljning. Det var inte så mycket nytt för mig kring just täljning, men ändå mycket intressant att få ta del av hur andra undervisar i ämnet. Det har också varit mycket givande att knyta nya kontakter och nätverka.

Vår första uppgift blev att i grupp tillverka en korg. Korgen har en symbolisk betydelse i slöjdklubbssammanhang. Botten symboliserar ledaren, ståndarna symboliserar deltagarna och flätningen symboliserar gemenskapen.

Vi kommer att träffas tre helger till under hösten.





fredag 5 september 2014

Slöjd i det offentliga rummet

Nu står elevernas spillvirkesskulpturer i en utställning på vårt lokala bibliotek, Gottsundabiblioteket. Elevernas slöjdfigurer har blivit ombud för elevernas åsikter och har fört ut elevernas tankar och idéer i det offentliga rummet - ett rum som just för tillfället fungerar som vallokal.


fredag 29 augusti 2014

Man blir stark av slöjd ;)

Det påstod jag och bröt med lätthet av en trästav.

-Får jag prova! kom genast en elevkör och det fick de.

Eleverna i mina årskurs 3-grupper provade bryta pinnen de fått. De tog i. De bände och bröt, men inte en enda kunde få av pinnen.
Jag delade då ut en ny pinne och bad dem försöka igen och nu gick pinnen av hur lätt som helst.

Med inspiration från en slöjdlärare på Facebook-gruppen Nationellt centrum för slöjd som jag nu tyvärr inte kan komma ihåg namnet på (cred till dig!) startade jag veckans lektion med denna styrketräning som egentligen är en genialisk genomgång i fiberriktning.

Eleverna fick sedan i uppdrag att undersöka hur fiberriktningen påverkade deras arbete när de fortsatte med slöjduppgiften de startade med förra veckan.



tisdag 19 augusti 2014

Kan slöjd förändra världen?

Jag ställde den frågan i början av mina femmors första slöjdpass. Nej, det var det ingen som trodde, sa de och tittade så där lite nyfiket på mig för de anade nog att jag hade något i bakfickan.
Jag visade dem några exempel på garnbombningar och några av Craftevism Collectives broderade lappar. Från färgglada garnbombningar som eleverna gissade fick människor att känna sig glada till lite mer politiska garnbombningar och broderier som eleverna med lite hjälp kunde klura ut möjliga budskap för.
Efter de här exemplen kunde eleverna tycka att slöjd nog visst kunde förändra världen. I alla fall lite grann. Flera påstod att de aldrig sett någon garnbombning tidigare. Detta trots att Uppsala är ganska väl garnbombat. Kanske det vi pratat om får dem att få syn på "bomberna" i stadsbilden en annan gång.

Samtalet om slöjd och garnbombning var starten av ett arbetsområde vi startar terminen med som har att göra med att det är valår. SO-läraren i mig kan inte hoppa över ett valår bara för att jag inte undervisar i samhällskunskap. Det får bli valtema i slöjden.

Jag gör en variant av samma startarbetsområde som jag körde med gruppen förra året då de fick göra budbärare med viktiga budskap. Nu tar vi ett steg till och de får göra ombud som för fram elevernas egna åsikter kopplat till valet. Själva slöjdandet blir en nyttig repetition av att sammanfoga med skruv och övning i att utveckla och utmana sin fantasi.
Ombuden kommer vi att fotografera av tillsammans med pratbubblor där elevernas åsikter är skrivna. Extra roligt är att ombuden med pratbubblor kommer att ställas ut på vårt lokala bibliotek, Gottsundabiblioteket, som också fungerar som vallokal. Slöjden kan göra elevernas röster hörda :)


Attention: Craft

I helgen besökte jag utställningen Attention: CraftLiljevalsch i Stockholm. Elva konsthantverkare från Sverige och Norge huserar var sitt rum och det bjuds på textil, trä, metall, keramik, glas med mera. 

Jag imponeras av hur utställningen är sammansatt. Det är en bra rytm mellan de olika rummen. Allra mest hyllar jag att verkstaden för barn som är speciellt uppbyggd för utställningen har fått det första och finaste rummet. Cred till Liljevalsch.

Den första konsthantverkaren är den allra mest irriterande. Jag gissar att det är ett medvetet val att placera Silje Figenschou Thoresens konst i första utställningsrummet. Hon har med spännband och tvingar satt ihop spillvirke av olika slag. Jag anser mig vara ganska öppen när jag tittar på konst och välkomnar nya grepp, men Figenschou Thoresens installationen kan jag inte förstå eller känna något för annat är en viss irritation. Kanske är det just det som är grejen?
I nästa rum visar Torbjörn Kvasbo sina enorma rörkeramikskapelser. Jag tilltalas av den kraftiga färgsättningen och de upprepade formerna. Verken får mig att tänka på växtlighet och natur.
Som ett vattenfall rinner i nästkommande rum Hanne Friis Nyanser i blått og svart ner från taket. Konstverket består av cirka 500 kr jeanstyg som veckats och sytts ihop för hand. Det är suggestivt och mäktigt.


Redan när man kikar in i nästa rum förstår man att man kommer att möta en annan värld. Linda Karlsson har skapat ett eget keramiskt universum. I verket The Rainbow Rescue Team samarbetar varelserna för att hjälpa de som är utanför. Det är naivt, lekfullt och spaceat, men för mig är det omöjligt att inte lockas med av fantasin. Jag gillar det.


När man kliver ut från Linda Karlssons rosa värld möts man kyla och nakenhet i Märit Runstens installation Endemisk obduktion. I texten som presenterar konstverket står:
"Likt vetenskapen är Märit Runstens konst ett slags sanningssökande. Hon menar att i samma stund som tanke formuleras och lämnar vårt inre ges den en annan innebörd - som en mer eller mindre förvrängd eller anpassad version av ursprunget. Runsten ser sin konst som sitt första språk, ett sätt att uttrycka sig som är så nära tanke man kan komma."


Av alla de elva konsthantverkarna gillar jag Erlend Leirdal allra mest. Hans konstverk tar plats på alla håll och de ofta tvetydiga och mångbottnade verksnamnen leker med min tanke. Det är naket trä i olika former och uttryck. 


Utställningens verkstad i första rummet.
Utställningens katalog är till trevligt överkomligt pris och innehåller några inledande texter som diskuterar vad konsthantverk är och vilken plats det kan ha i vårt samhälle. Läsvärt.
Agneta Linton och Maj Sandell skriver i texten Attention: Craft - om sina möten med konsthantverkarna i deras ateljéer inför utställningen:
"Det som också möter oss som en påtaglig röd tråd, är den ständiga rörelse som pågår. Ett oupphörligt görande och provande i strävan efter ny kunskap - trots att man redan besitter kunskaper som få av oss någonsin kommer i närheten av. Vi möts av undersökande arbetsprocesser där inget är omöjligt, där det alltid finns fler sätt att prova och där man gör det som krävs för att få det man eftersträvar. Erfarenhet byggs på erfarenhet och lager av ny kunskap skrapas fram i ett hantverksbaserat arbete. Att bli fullärd är omöjligt, det finns alltid mer att veta, fler slutsatser att dra."

När jag läser det tänker jag att det är ju just det vi håller på med och strävar efter i slöjden i skolan: undersökande arbetsprocesser och olika sätt att prova sig fram. Jag tänker att jag skulle kunna använda mig mer av konsthantverkare som exempel och förebilder i slöjden tillsammans med eleverna. Tänk att samarbeta med en konsthantverkare i ett Skapande skola projekt. Det vore grymt! Är det någon som känner till någon konsthantverkare som har Skapande skola projekt?

Utställningen pågår till 7 september. Om ni har möjlighet - besök den!

fredag 15 augusti 2014

Stolt

Jag är hedrad över att vara nominerad till Guldäpplet för andra året i rad :)

Läs mer om Guldäpplet här.
Se alla nominerade här.

Se intervju med förra årets vinnare här:

Återbruksskinn

Efter x antal år på fritids har en soffa sett sina bästa år. Jag fick igår möjligheten att strippa en gammal skinnsoffa. Det blir toppenbra material till vårt kommande vikinga-samarbets-projekt :)

Det känns bra att använda återbruk just när det gäller användandet av skinn i slöjden känner jag personligen. Jag känner mig inte helt tillfreds med skinnindustrin och då känns återbruk som ett bra alternativ.



söndag 3 augusti 2014

söndag 27 juli 2014

Träsmak

Nu har vi tittat till min sked på utställningen Träsmak på Nynäs slott i Sörmland. Jag skickade in ett bidrag till en skedtävling i våras. Alla inskickade bidrag ställs nu ut i en utställning. Några av en jury utvalda skedar finns i en särskild monter och är med och tävlar om fina priser. Övriga skedar, däribland min, finns i en stor väggmontet. Jag slås av vilken stor variationsrikedom som kan rymmas i begreppet sked. 

Förutom skedutställningen finns ett antal etablerade slöjdare representerade med några egna slöjdföremål och ett porträtt med text och bild. 

Där finns också föremål från Sörmlands museums samling. Det är en fascinerande mängd hushållsprylar, alla i trä. 

Det allra mest bedårande i utställningen är den lilla kökshörnan med täljda leksaker. Det är slöjdaren Anja Sundberg som skapat kökshörnan till sin dotter och nu lånat ut den till utställningen. 







onsdag 16 juli 2014

Next Level Craft

"Vad har Voguing, yllebroderi, elektronisk musik, rotslöjd, streetart, tovning, high fashion och näverflätning gemensamt?
Svaret är Next Level Craft. Med utgångspunkt i de nordliga länens slöjdtraditioner och dess magnifika natur berättas en annorlunda slöjdsaga. Med humor och hjärta tar Next Level Craft pulsen på samtiden och lyfter genom gränsöverskridande samarbeten fram magin och glädjen i handens skaparkraft."

Så beskrivs utställningen på den egna hemsidan. På resan hem från vår årliga Norrlandsvistelse stannade vi till i Umeå för att besöka utställningen Next Level Craft på Västerbottensmuseet.

I utställningen möts man av en magisk stämning. Ljuset i det vita kvadratiska rummet skiftar i blått, rött och lila, ljudet från musikvideon med voguingdans (se nedan) pulserar och där på låga podier står ett myller av slöjdföremål i oväntade kombinationer tillsammans med okända naturväsen. Små varelser utan ögon tittar uppfodrande och utmanande på oss besökare. Genomskinliga bävrar leker i fiktiva vattenhål. Vi förflyttas till en annan värld.

Next Level Craft har lyckats bra med att sätta traditionell slöjd i nya sammanhang utan att tappa slöjdens stolthet och egenart. Utställningens sago-mystik-tema kan ses som en bro mellan gamla slöjdtraditioner och modern design och konsthantverk. Slöjdföremålen är skapade av ett 40-tal slöjdare mestadels från våra fyra nordligaste län. Variationen bland slöjdföremålen och det genomtänkta arrangemanget av föremålen ger utställningen en nerv och får mig som besökare att nyfiket titta vidare.

På det sluttande podiet finns korta citat där några av utställarna berättar om sitt slöjdande eller om sin relation till det slöjdmaterial de valt att arbetar med. Det kan vara lite svårt att läsa ibland på grund av de magiska ljuset i utställningslokalen, men citaten ger en bild av nutida slöjdare som upptäckt styrkan i att arbeta med traditionella slöjdmetoder som grund för nyskapande.

Om nu har möjlighet - besök denna fantastiska utställning senast 21 september då den stänger.

Aliens av björkvril av Marie Karlsson och Ullgudinna av Johanna Hofring och Tor Söderin



Min elev Kerstin är med i filmen!

söndag 13 juli 2014

Loppisfynd

Det här har jag fyndat på Folkparkens loppis i Skellefteå för sammanlagt 145 kronor idag. Mest nöjd är jag med navaren.


tisdag 8 juli 2014

Täljsug


Förra veckans kurs har verkligen lockat fram mitt täljsug. Jag har täljt en slynggaffel och dekorerat den med lite 'skureut'.


lördag 5 juli 2014

Magiska askar

Jag har "treatat" mig själv med en sommarkurs på Sätergläntans kursgård i Dalarna. Kursen hette Magiska askar och kursledare var mästerslöjdaren Jögge Sundqvist. Under fyra och en halv intensiva och roliga dagar har jag slöjdat och lärt mig otroligt mycket. Vi har tillverkat små träaskar med dolda lås för små ting. Askarna är inspirerade av gamla askar som man hittar i skandinavisk allmoge. Askarna kunde ha små luriga lås och dessutom magiska tecken som beskydd.

Under kursdagarna har teori och praktik varvats och vi fått djupdykningar som utmanat och utvecklat mig. En stor aha-upplevelse för mig var hyvlingen. Det hyvlas väldigt lite i Sveriges slöjdsalar nuförtiden har jag förstått. Hos mig har det inte hyvlats alls. Nu har jag upptäckt tjusningen med hyvligen och nu kan det bli ändring. Jag måste köpa en hyvel själv och kanske kommer eleverna att få hyvla redan i höst.

Sätrergläntan har fantastiska slöjdlokaler. De är vackert och ändamålsenligt utformade och slöjdsalen vi höll till i hade en makalös uppsättning av välskärpta handverktyg. Att få slöjda i en sådan miljö är en ren lycka.



Fantastiskt fint utrustade lokaler och vacker miljö.
Här är min magiska ask. Den är inte riktigt färdig. Jag ska göra "skureut" på baksidan och
locket och sedan ska jag måla den.