Attention: Craft

I helgen besökte jag utställningen Attention: Craft på Liljevalsch i Stockholm. Elva konsthantverkare från Sverige och Norge huserar var sitt rum och det bjuds på textil, trä, metall, keramik, glas med mera. 

Jag imponeras av hur utställningen är sammansatt. Det är en bra rytm mellan de olika rummen. Allra mest hyllar jag att verkstaden för barn som är speciellt uppbyggd för utställningen har fått det första och finaste rummet. Cred till Liljevalsch.

Den första konsthantverkaren är den allra mest irriterande. Jag gissar att det är ett medvetet val att placera Silje Figenschou Thoresens konst i första utställningsrummet. Hon har med spännband och tvingar satt ihop spillvirke av olika slag. Jag anser mig vara ganska öppen när jag tittar på konst och välkomnar nya grepp, men Figenschou Thoresens installationen kan jag inte förstå eller känna något för annat är en viss irritation. Kanske är det just det som är grejen?

I nästa rum visar Torbjörn Kvasbo sina enorma rörkeramikskapelser. Jag tilltalas av den kraftiga färgsättningen och de upprepade formerna. Verken får mig att tänka på växtlighet och natur.

Som ett vattenfall rinner i nästkommande rum Hanne Friis Nyanser i blått og svart ner från taket. Konstverket består av cirka 500 kr jeanstyg som veckats och sytts ihop för hand. Det är suggestivt och mäktigt.

Redan när man kikar in i nästa rum förstår man att man kommer att möta en annan värld. Linda Karlsson har skapat ett eget keramiskt universum. I verket The Rainbow Rescue Team samarbetar varelserna för att hjälpa de som är utanför. Det är naivt, lekfullt och spaceat, men för mig är det omöjligt att inte lockas med av fantasin. Jag gillar det.

När man kliver ut från Linda Karlssons rosa värld möts man kyla och nakenhet i Märit Runstens installation Endemisk obduktion. I texten som presenterar konstverket står:
"Likt vetenskapen är Märit Runstens konst ett slags sanningssökande. Hon menar att i samma stund som tanke formuleras och lämnar vårt inre ges den en annan innebörd - som en mer eller mindre förvrängd eller anpassad version av ursprunget. Runsten ser sin konst som sitt första språk, ett sätt att uttrycka sig som är så nära tanke man kan komma."

Av alla de elva konsthantverkarna gillar jag Erlend Leirdal allra mest. Hans konstverk tar plats på alla håll och de ofta tvetydiga och mångbottnade verksnamnen leker med min tanke. Det är naket trä i olika former och uttryck. 

Utställningens verkstad i första rummet.

Utställningens katalog är till trevligt överkomligt pris och innehåller några inledande texter som diskuterar vad konsthantverk är och vilken plats det kan ha i vårt samhälle. Läsvärt.
Agneta Linton och Maj Sandell skriver i texten Attention: Craft - om sina möten med konsthantverkarna i deras ateljéer inför utställningen:
"Det som också möter oss som en påtaglig röd tråd, är den ständiga rörelse som pågår. Ett oupphörligt görande och provande i strävan efter ny kunskap - trots att man redan besitter kunskaper som få av oss någonsin kommer i närheten av. Vi möts av undersökande arbetsprocesser där inget är omöjligt, där det alltid finns fler sätt att prova och där man gör det som krävs för att få det man eftersträvar. Erfarenhet byggs på erfarenhet och lager av ny kunskap skrapas fram i ett hantverksbaserat arbete. Att bli fullärd är omöjligt, det finns alltid mer att veta, fler slutsatser att dra."

När jag läser det tänker jag att det är ju just det vi håller på med och strävar efter i slöjden i skolan: undersökande arbetsprocesser och olika sätt att prova sig fram. Jag tänker att jag skulle kunna använda mig mer av konsthantverkare som exempel och förebilder i slöjden tillsammans med eleverna. Tänk att samarbeta med en konsthantverkare i ett Skapande skola projekt. Det vore grymt! Är det någon som känner till någon konsthantverkare som har Skapande skola projekt?

Utställningen pågår till 7 september. Om ni har möjlighet - besök den!