Sidor

måndag 24 juli 2017

Hugga tråg

Ännu en gång har jag fått möjlighet (tagit mig möjligheten) att gå på kurs på Sätergläntan i Dalarna. I vacker miljö och med god mat i helpension har jag slöjdat tillsammans med andra slöjd-tokar. Den här gången handlade kursen om att hugga tråg och mästerslöjdaren Beth Moen var kursledare.
Kursen startade med yxgympa där vi fick träna på grundeläggande yxteknik. Redan i det här första momentet fick jag min första blåsa och jag undrade allvarligt hur jag skulle kunna klara av att genomföra kursen. Jag kunde som tur var låna ett par handskar och med skavsårstejp så fungerade det riktigt bra.

Det andra momentet var att hugga ett lite mindre test-tråg i björk. Beth demonstrerade och vi satte igång att klyva våra ämnen för att sedan hugga. Testtrågen tyckte Beth att vi skulle bränna upp när vi var klara med dem. Detta för att vi inte skulle bli för fästa vid dem så att vi inte skulle våga släppa lös och testa mer vågat.
 Efter testtrågen var det dags för ett nytt tråg. Den här gången arbetade vi i asp.
Vi gjorde besök i skolans bibliotek där det också finns en fin samling med gamla hantverksföremål bland annat tråg i olika former.
 I Sätergläntans butik finns inspirerande slöjdföremål och slöjdmaterial.
Här nedan är tråg och skålar som Beth har gjort. Sista momentet på kursen var att de som önskade kunde hugga en skål i liknande teknik som tråghuggningen.
Förutom yxor i olika tyngd och form använde vi oss bland annat av tjäckla, skave och spånhyvel.
Det var en väldigt lärorik kurs. Det är fantastiskt att få gå in i ett hantverk så fokuserat tillsammans med andra personer som är lika nördigt intresserade av hantverket och framför allt med en duktig och erfaren lärare. Jag är supernöjd.

måndag 15 maj 2017

Utveckling eller avveckling?

Jag har läst artikeln Vem har makten och ansvaret för utveckling eller avveckling av ett skolämne?  I Tilde nr 6/16. I artikeln visar Kajsa Borg en översikt över slöjdämnet i de olika slöjdkursplanerna samt en översikt över slöjdlärarutbildningen. Det är en ganska dyster bild av slöjdämnet som Borg tecknar. Hon lyfter fram hur ämnet över tid fått minskad undervisningstid, otydligare kursplaner och en betydlig sänkning av kunskapskraven hos blivande slöjdlärare. 

På några punkter håller jag inte med Borg. 

Som ett skräckexempel tar Borg upp att lärare kan läsa till slöjd på bara 45 hp. Jag är den läraren. Jag är skräckexemplet och känner lite behov av att försvara mig. Det Borg tycks glömma är att vi som läst in vår behörighet till slöjd alla har arbetat som lärare ett flertal år. Själv hade jag arbetat 15 år som lärare i svenska, so och bild. Många har dessutom arbetat ett flertal år som outbildade slöjdlärare. Det sistnämnda gällde inte mig och jag var själv väldigt osäker på hur det skulle fungera. Kursansvariga försäkrade mig om att det skulle gå bra och jag tänkte att det fick bära eller brista. 
Att applicera ett nytt ämne på en annars lång lärarerfarenhet är en mycket nyttig och fruktbar erfarenhet. Man ser det nya ämnet i perspektiv mot de ämnen man arbetat med så lång tid. Det nya ämnet speglas och formas samt lärarens didaktiska tänk utmanas och utvecklas. Vi tar med metodik och ämneskunskaper från våra gamla ämnen och införlivar i det nya. Det skapar nya möjligheter. 
Det jag vill säga är att det inte är att börja på noll. Vi som läste 45 hp byggde vidare på en lärarerfarenhet som redan fanns. Visst hade jag önskat mer undervisning i tekniker än vad vi fick. Jag känner ändå att vi fick en bra grund att bygga vidare på. För visst bygger jag vidare. Jag stannar inte och stagnerar vid de få tekniker jag verkligen kände mig säker på när jag gått kursen klart. Under de fem år jag nu arbetat som slöjdlärare har jag varje termin fortsatt att utvecklats och, precis som i alla ämnen och för alla lärare, så lär jag mig hela tiden nytt. 
Jag hoppas att Borgs resonemang inte leder till en A- och B- klassificering av slöjdlärare baserad på typ av kurs eller utbildningssäte. En sådan splittring behöver inte vårt ämne. Speciellt inte i en tid av extrem slöjdlärarbrist. 

Jag tycker också att Borg missar en aspekt i sin sammanfattande analys. Hon talar om slöjdämnet framtid utifrån kursplanerna, slöjdlärarutbildningens och skolsystemets utformning. Det jag tycker att hon missar är samhällets utveckling och slöjdens roll i samhället vi lever i idag. Jag tänker på hållbar utveckling, näringslivets behov av anställda som kan arbeta i kreativa processer. Jag tänker också på den moderna människans behov av taktilt hantverksmässigt skapande som rekreation och balans till det digitala samhället och samtidigt på de möjligheter de digitala verktygen öppnar för slöjden genom att t ex synliggöra vår verksamhet, skapa nätverk och all fantastisk inspiration bara ett klick bort. Allt detta påverkar slöjden och stärker ämnets position. 
Vi behöver synliggöra ämnet som ett modernt ämne med starka rötter i kulturhistorien. I inriktningen mot design och processkapande ligger ämnets framtida styrka tänker jag. 

Vidare beskriver Borg hemslöjdens metodik i slöjdklubben som föremålsstyrd och antyder att den är förlegad. Det känns som ett mycket ogrundat och onödigt påhopp i en tid då vi olika slöjdaktörer behöver söka stöd i varandra istället för att söka splittring. 

På fredag ska vi ha en Google hangout och diskutera artikeln. Jag ser fram emot att ventilera det jag tagit upp ovan samt höra vad andra fastnade för i artikeln. Det nationella kollegiala samarbetet i Facebooks gruppfunktion har möjliggjort ett spännande lärsammanhang. Slöjdläraren Eva Söderberg hade läst artikeln och slängde ut frågan om det fanns någon som ville diskutera den. Flera visade intresse och tid och digitalt verktyg kunde bestämmas. Vill du vara med och diskutera? Läs artikeln och kontakta Eva Söderberg via Facebook!

onsdag 3 maj 2017

Kreativitet ❤️ IT

Hur kan modern teknik stimulera till handgjort kreativt skapande och språkutveckling? Jag har idag föreläst på SETT-mässan på temat kreativitet och IT. Jag lyfte fram exempel på hur tekniken kan hjälpa till att ge mer tid till för kreativitet i ditt klassrum och samtidigt stimulera språket. Exemplen kom främst från slöjden men är applicerbar i alla ämnen.

https://prezi.com/q77tru8vmj2g

fredag 27 januari 2017

Biologisk efterbehandling

I ett inlägg i Facebookgruppen Nationellt resurscentrum för slöjd med en fråga om alternativ färg för trä fick jag tips om den här filmen:



som ledde mig till den här filmen om hur man kan få trä att se lite "shabby chic:t" ut:


Skattkistor

Det här läsåret har vi det gemensamma projektområdet Ordskatten på vår skola. Vi fokuserar extra mycket på ord och språkutveckling. Även i slöjden har vi extra mycket fokus på ord och språkutveckling. Symbolen för projektet är en skattkista och jag ville gärna få in projektet i något av våra slöjdprojekt mer konkret och klurade länge på hur jag skulle kunna få ihop den tanken med moment jag tycker att mina elever behöver få möjlighet att öva på.
Mina elever behöver träna sig på mätverktyg samt borra i pelarborrmaskinen och jag har länge velat skapa ett arebstområde där mina elever får introduktion till hyvling. Lösningen blev arbetsområdet Kista. Det blev mina årskurs fyror som fick arbeta med detta den senare delen av höstterminen.

För att eleverna skulle få fler tillfällen att använda begreppen för mätning fick de initialt arbeta i par. Genom att arbeta i par behövde de kommunicera de olika begreppen mer frekvent. Det gjorde också att de alltid hade någon till hjälp och det var verkligen något som kunde behövas när alla olika mätverktyg ville glida iväg och inte riktigt göra som eleverna ville. 
Vi startade med att rita en rad stödlinjer på våra träämnen. Varje par fick ett träämne som senare skulle delas i två delar så att varje elev fick en halva att disponera över. Det blev en riktigt bra övning i att använda mätinstrument. Eleverna var supermotiverade eftersom de tyckte att de små kistorna som jag gjort som exempel var så fina. Samtidigt var det här momentet väldigt tålamodsprövande.


Eleverna var två och två när de hyvlade också. Det fick turas om och hyvla och den som inte hyvlade fick vila lite och samtidigt hålla koll på stödlinjerna så att de inte hyvlade för mycket på ett ställe. I den här hyvelövningen gör det inte så mycket om hyvligen inte blir helt som man tänkt eftersom den inte är till någon precisionspassning. Det var nog bra, för flera elever tyckte att det här var ganska svårt, även om det var ganska kul.
Allra roligast var alla spån som blev. Eleverna gillade att hitta fina stån och poserade görna med sina krullidutter. De finaste nändes vi inte slånga. Vi sparade dem i en låda.

Steget efter hyvlingen av locket blev att jag kapade elevernas träämnen så att locket blev fritt. Efter detta arbetade eleverna en och en. 
Eleverna fick bestämma om de ville ha en lång kista eller flera korta. Jag kapade åt dem i bandsågen. Jag hjälpte dem även att göra markeringarna inför borrningen. 
Sedan var det dags för eleverna att borra. De fick en introduktion till hur man ställer in borrreglaget och vi lottade en borrkö. I väntan på sin tur arbetade eleverna med andra små projekt. Efter borrningen färgsattes kistan och de som valt den längre varianten slog bort spetsarna inne i.

Nästa steg var att montera på gångjärn och hasp samt fixa filtklädseln. Eleverna fick en begränsning om två gångjärn som de fick disponera på sina kistor. De som valde att göra flera små kistor av sitt träämne fick ta lädergångjärn på några av dem. Detta gav eleverna tillfälle att planera och beräkna.

Visst blev de fina? Eleverna var superstolta över sina skapelser. Ett minus med uppgiften är att den är ganska konvergent i sin utformning. Det ryms inte så mycket egen kreativitet eller variation. Jag brukar försöka undvika den typen av uppgifter, men eftersom uppgiften rymmer så många bra andra övningsmoment får det vara ok den här gången. Jag får väga upp med mer divergenta uppgifter framöver.


onsdag 25 januari 2017

Klickbara kommntarer

Jag vet inte hur länge det funnits, men jag har inte förrän nu upptäckt att Skolverket har kursplaner med klickbara kommentarer på sin hemsida. Ord, meningar i kursplanen är understrukna och när du klickar på understrykningen får du tillgång till tillhöande kommentarsmaterial i ett popupfönser. Mycket smidigt!



fredag 20 januari 2017

DIY-projekt

I två år har vi i början av vårterminen haft en DIY-tävling. Det har varit fantastiskt roligt att se elever bli engagerade och dela med sig av sitt hemmaskapande. Vår DIY-tävling bygger på att eleevrna skapar sina DIY-tävlingsbidrag hemma. Vi vill genom tävlingen lyfta fram och uppmuntra de elever som klurar och skapar hemma och ge dem en plattform att synas på.

En sak som vi dock märkt efter att ha kört tävlingen i två år är att våra elever som inte bor i villa och som inte har tejp, lim, sax, sytråd, nål eller spillvirke och en verktygsbänk i garaget har sämre förutsättningar i tävlingen. Vi har haft fantastiska vinnare, men det känns inte riktigt rättvist att alla inte fått samma möjligheter att delta. Vi har också känt att eleverna varit lite begränsade i vad som går att göra med återbruk. Se reflektion i inlägget Fin- och fulmaterial i slöjden.

Med anledning av detta har vi i år startat terminen med ett DIY-projket på de två första slöjdlektionerna för åk 4 och 5. Vi har valt ut två återbruksmaterail som eleverna får skapa något av. Vi startade projketet med en för våra textil- och trä- och metallslöjdgrupper, gemensam introduktion där vi pratade om vad DIY kan vara, varför vi arbetar med det och där eleverna fick se några exempel på vad som kan göras med materialet.



Årskurs 4 får skapa med jeans och metall och årskurs 5 med plast och cykelslang. Eleverna har gått in i projektet med stor entusiasm. Kanske är det att de är utvilade efter jullovet, eller så var det helt rätt anslag. Elever som annars inte brukar vara så engagerade har varit påhittiga och haft fint driv. Det har varit superkul att se.

Vi var tydliga med att vi kör projektet bara två veckor. De som inte är klara efter två veckor får fortsätta hemma eller spara projektet i skolan och göra klart på göra-klart-tid. De som önskar kan använda det de skapat i DIY-tävlingen som startar nästa vecka.

Visst har det blivit en hel del limpistolsslöjd, men det har också blivit en hel del slöjdprocess och nosande på nya tekniker. Framförallt har det varit massor av nyfikenhet och skaparglädje.
Vår förhoppning är att vi ska få fler lite mer välutvecklade tävlingsbidrag och att vi ska få fler bidrag från elever som inte har tejp hemma.