Sidor

fredag 13 oktober 2017

Remake och och det handgjorda skapandet

I mitt tidigare inlägg om Anteckningar från en slöjdkonferens berättade jag om Helena Hansson som talade om Frugal innovation vid evenamanget Handmade Issuses. En annan gäst vid samma evenemang var Marie Teike från Stadsmissionen Remake. Remake är Stockholms Stadsmissions egna mode- och designmärke. Produkterna tillverkas av second hand-material med målet att nå ökad kvalitet och livslängd. Plaggen är unika, i unisex och med design som utmanar storleksnormen.

Hör Marie Teike och Ingegerd Sten visa och berätta om deras arbete.




Remakes butiker i Stockholm



torsdag 12 oktober 2017

Väv som berättar

I ett tidigare inlägg skrev jag om Jenny Andersens vävprojekt tillsammans med hennes slöjdelever. Projektet hade sin start i ett besök på Malmö konstmuseum och utställningen med fantastiska Hannah Ryggen.
Nu kommer en ny chans till att ha en vävutställning som inspiration för ett slöjdprojekt. Annika Ekdahl ställer ut på Waldemarsudde 14 oktober 2017 – 11 februari 2018.

Så här beskriver Waldemarsudde Annika Ekdahls bildvävspråk "I storslagna verk ger Annika Ekdahl (f. 1955), en av Nordens främsta textilkonstnärer, nytt liv åt en historisk textil genre. Ekdahls tekniskt avancerade bildvävar utförs i en senmedeltida gobelängteknik, men avbildar konstnärens iakttagelser av vår samtid i spännande personliga berättelser." 

Här är en film från när Annika fick Europas största textilpris "The Nordic Award in Textiles"  2013.




Förra året hade jag möjlighet att lyssna på Annika Ekdahl vid Handmade Issues på Kulturhuset i Stockholm. Hon pratade utifrån titeln Den idéburna processens koppling till hantverksprocessen. Här är en inspelning från föreläsningen.

Anteckningar från en slöjdkonferens

Jag har varit på en fullmatad tvådagarskonferens för slöjdlärare, konferensen Slöjdlärare 2017 i arrangemang av Kompetensteamet.
Dag 1 startade med Peter Hasselskog, universitetslektor vid Göteborgs universitet, som talade om bedömning och betyg. Jag har hört Peter tala kring detta tidigare, men det är alltid bra med repetition och uppdatering kring det här.

Efter lunch pratade Jenny Frohagen, slöjdlärare, filosofie licentiat och lärareutbildare vid Konstfack, om att säkra slöjdkunnandet genom samarbete mellan slöjdens olika materialinriktningar och, kanske framförallt, mellan oss slöjdlärare. Hon tog upp avsaknaden av ett gemensamt professionellt språk och bristen på samsyn som viktiga faktorer för att öka samarbetet. Vidare tryckte Jenny på vikten att kvalitetssäkra slöjdundervisningen genom att se till att den vilar på vetenskaplig grund och slog ett slag för Learnings studies där lärare på ett systematiskt sätt lär av och med varandra.

Sist dag 1 var det min tur. Jag pratade omkring de tre nyckelorden kreativitet, språk och digitala verktyg. Min presentation hittar du i ett tidigare inlägg.

Dag 2 startade med Kajsa Borg, docent och textillärare, som pratade om formativ bedömning. Kajsa talade i rollen som forskare och konstaterade ganska mycket som vi kan tycka är självklart. Många gånger kan det vara forskningens roll, att just slå fast det vi tror oss veta och legitimera det.

Efter fikat pratade Leif Blomkvist om olika digitala och analoga verktyg kopplat till de förmågor vi ska utveckla i slöjden. Leif öste på med massor av bra exempel. Leif är mest känd från sin slöjdblogg och sina fantastiska slöjd-flipp-filmer, men det jag tar med mig speciellt är de analoga språkutvecklande övningarna Leif tipsade om. Till exempel en där eleverna får en bilder av fyra olika sammansättningar och får frågan vilken de skulle välja till ett specifikt slöjdarbete utifrån funktion, uttryck och genomförande. Och övningen där eleverna får en sönderklippt arbetsbeskrivning att pussla ihop som en övning innan själva arbetet sätter igång. Det är precis samma övnig som jag lät elever göra när jag arbetade som svensklärare. Jag har bara ännu inte flyttat över metoden till slöjden vilket ju är genialt! Ett tredje exempel på språkutvecklande övning är "En ska bort!" där eleverna ska motivera varför ett av fyra verktyg inte hör ihop med övriga.
Leif avslutade med att be oss fylla i en utvärdering och använde då verktyget voto.se vilken var en ny bekantskap för mig. 

Konferensen avslutades med två mycket inspirerande föreläsare. Först ut efter lunch var slöjdläraren Jenny Andersen som har en bakgrund som bland annat formgivare, konststudent och mönsterkonstruktör. Jenny pratade kring kreativitet och estetiska uttryck. Nationella utvärderingen i slöjd 2013 visade att 40% av Sveriges slöjdlärare ger sina elever i årskurs 6 och 9 ingen eller lite förutsättning att utveckla förmågan "att tolka slöjdföremåls estetiska och kultuurella uttryck". Med bakgrund av det levererade Jenny inspirerande exempel på hur man i slöjden kan arbeta med kreativitet genom uppgifter som hugger tag i eleverna och engagerar. Här är länkar till några av projekten hon berättade om:
Kreativitet och återvinning i slöjden på Sveaskolan
Sveaskolans gerillaslöjd – hantverk med budskap
Uttrycksfull vävning

Konferensen avslutades med Frida Arnqvist Engström, journalist och bloggare, som kommer med ett utifrånperspektiv på vad vi slöjdlärare arbetar med och får oss att tänka större kring vad slöjd kan innebära, tänka slöjd utanför slöjdsalens och skolans väggar. Frida pratar om framtida slöjd, hur den kan påverka världen. Idag behöver vi inte sticka en tröja för att vi fryser, vi gör det för att vi vill. 
Kommer det alltid att vara så, frågar sig Frida och lanserar begreppet Katastrofslöjd som skisserar en situation där slöjden och hantverket kan bli en metod för att kunna hantera tillvaron.
Hon ger oss flera olika exempel på organisationer och personer som på olika sätt provocerar eller påverkar, till exempel Fashion revolution:  



















Ett annat exempel som Frida tar upp är The Toaster projectThe toaster-project genomfördes av Thomas Thwaites, designstudent på the Royal College of Art i London. Han bestämde sig för att rekonstruera en brödrost. Han köpte den billigaste brödrosten vilken visade sig innehålla innehöll 400 delar och 100 ämnen. Han återskapade fem av de ämnena från grunden. Det tog 9 månader och kostade 250 gånger mer än den han köpt i butiken.
The Toaster project är ett bissart, men samtidigt mycket intressant exmperiment som i grunden rör frågan om vårt främligsskap för tingen runtomkring oss. Vi har byggt ett samhälle där vi förväntas kunna köpa allt vi behöver. Vi är mer konsumenter än producenter och vi har väldigt liten insikt i de procedurer som ligger bakom framställandet av delarna och helheten i produkterna vi köper. I detta finns mycket som kan slöjdrelateras.
Här är ett TED Talk som Thomas Thwaites gjort om The Toaster project:




Efter de något ifrågasättande exemplen gick Frida över till att ge en rad goda exempel på hur vi kan förändra konsumtionssamhället: 

Lagningsaktivisterna: instagramkonto under ledning av Leili Mänder där lagningar uppgraderas som syssla. Här är Fridas eget inlägg kring kontot.

Gör själv: Exemplet Ulrika Fransson, som fick nog av dyra barnvagnar som inte levde upp till hennes familjs behov och byggde en egen barnvagn.

Globala målen, för hållbar utveckling

Retuna återebruksgalleria, Eskilstuna. Redesign av kläder, sommarkurs vid Eskilstuna folkhögskola.

Frugal innovation: Helena Hansson, doktorand på HDK vid Göteborgs universitet, vars forskning kretsar kring frugal innovation, som handlar om hur vi med små medel kan göra mer för fler genom att arbeta tillsammans. Frugal betyder sparsam och ekonomisk och Helenas forskning vill visa på hur design och hantverk kan vara ett verktyg för att skapa hållbara städer och samhällen. Helena Hansson talade vid Handmade Issues på Kulturhuset i Stockholm september 2017 och här kan ni ta del av hennes föredrag.

Frida Arnqvist Engström är upphovsman till begreppet Gerillaslöjd och författare till boken med samma namn. Jag har hört Frida prata om gerillaslöjd för några år sedan och det var intressant att höra henne kunna berättat om gerillaslöjdens utveckling sedan dess att boken kom ut. Gerillaslöljden är väldigt kommunikativ, menar Frida. Den har utvecklats från enkla garntaggar till att bli mer direkt och arg i sina uttryck. När vi placerar slöjdföremål i det offentliga rummet så uppgraderas de och får en ny roll. Frida tar upp exempel på gerillaslöjd:

Knitta please med Magda Sayer: En reaktion mot det fina stickandet

Craftivismen med Lisa Anne Auerbach: Bära budskapet på kroppen och en politisk agenda bakom sitt görande.

Craftevist collective med Sarah Corbett: Slagkraftig textil taggning med humor som vapen. Ett exempel på deras projekt är You are so beatyful-projektet där deltagarna uppmanas göra positiva aforismer med nål och tråd. Craftevist collective ser sig som en folkrörelse och bjuder in alla att delta i projekten.

Garngrafitti med exemplet från No limit, gatukonstfestivalen I Borås där Frida deltog i projektet att klä in en bro med mormorsrutor. Här är länk hur det såg ut när projektet var färdigt.


tisdag 10 oktober 2017

Sammedverkan med Mentimeter

Idag har jag föreläst på Kompetensteamets konferens Slöjdlärare 2017. Att föreläsa sista passet på en fullmatad konferensdag är en utmaning, men deltagarna levererade grymt bra i de olika kollaborativa delarna i föreläsningen och jag känner mig imponerad och nöjd! Vi fick t ex fram en hel hög intressanta idéer kring slöjdundervisning med kunskapsklyftor. Begreppet kunskapsklyftor har jag hämtat från Läslyfttexten "Att utforska verkligheten" av Annika Löthagen Holm från modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk, del 2, moment A.

Vi samlade in förslagen med verktyget Mentimeter och här är bidragen (klicka på den lilla pilen i nedre delen av bilden för att bläddra mellan förslagen):



Här är min presentation med länkar: