Sidor

torsdag 30 januari 2014

Fokus på formativt

Vi har haft en kursuppgift där vi ska välja en av våra undervisningsgrupper,gärna en med ett pågående arbetsområde som har ett avgränsat och tydligt avsett lärandemål. Under en lektion skulle vi sedan fokusera extra mycket på att ge formativ bedömning på just de lärandemål som var aktuellt. Lektionen kunde avslutas med en diskussion med elevgruppen om hur de uppfattat lektionen och mitt förhållningssätt.

Jag känner mig inte helt säker på att jag uppfattat och genomfört uppgiften rätt, men jag är i alla fall väldigt nöjd med hur det blev.

Jag valde en lektion i årskurs 3. Eleverna skulle få prova på att arbeta metall för första gången. Jag introducerade järntråd, diverse tänger, några få tekniker och handvalsen. Innan jag gjorde detta berättade jag om Buffeln (en av "The Big 5" (metakognition) som är ett övergripande gemensamt tema vi har på vår skola det här läsåret). Buffeln sa: "Att vara slug! Pröva och ompröva.". Vi pratade om vad ordet slug betydde och att det är släkt med ordet slöjd. Vi pratade om vad det betyder att pröva och ompröva och att de idag skulle få öva speciellt på det eftersom vi skulle börja med något nytt som ofta kan kännas svårt till en start. Eleverna var med i tänket.

Att arbeta med metalltråd allra första gången brukar många elever uppleva som svårt. Tråden sticker iväg i alla riktningar och beter sig inte som eleven vill. Elevernas små händer har många gånger svårt att att till en början få tång, tråd och hand att samspela. Många elever brukar bli frustrerade och flera brukar vara nära att ge upp är min tidigare erfarenhet.

Under lektionen använde jag flitigt ordet slug när jag gick runt och gav eleverna respons på deras arbete. "Det där var slugt gjort!", "Nu behöver du vara slug. Vad kan du göra?", "Det låter som en slug lösning, prova!". Jag uppmuntrade dem att pröva och prova igen.

Vi avslutade lektionen med ett samtal som jag spelade in. Här kan ni höra vad de sa.


Jag blev positivt överraskad av Emilies slutsats att man behöver samarbeta för att kunna vara riktigt slug. Det har hon ju så galet rätt i. Flera av eleverna överraskade nog också sig själva med att märka att de kunde mer än de från en start, när de först stötte på sin motgång, trodde.


onsdag 29 januari 2014

Tydliggöra målen

Kursuppgiften är att välja ut en undervisningsgrupp och tydliggöra några delar av kunskapskraven. Målsättningen är att eleverna ska förstå innebörden, förstå de aktuella värdeorden, förstå skillnaden mellan kraven för de olika betygen och att vi tillsammans ska komma på lokala exempel på slöjdarbeten, kunskaper eller elevprestationer som svarar mot de olika betygsnivåerna - gärna exempel som är lätta att överföra till pågående eller kommande arbetsområden/uppgifter.

Jag valde ett exempel från årskurs 5 och ett från årskurs 3 eftersom jag bara undervisar i åk 3-5. Här är mitt bidrag:

"Jag inledde femmornas (jag undervisar bara åk 3-5 så det fick bli ett exempel från åk 5) arbetsområde med att gå igenom matrisen för arbetsområdet noga. Läs och se bilder på: http://korta.nu/tydliga_mal

Ett ytterligare exempel finns i den här länken: http://korta.nu/vasst. Det är från åk 3. När jag lyssnade på de första eleverna som spelat in sinutvärdering märkte jag att de inte riktigt fått med det jag avsett. Nästkommande tillfälle repeterade vi målen och jag vinnlade mig om att de verkligen skulle förstå vad som gällde för ”mer än tillräckliga kunskaper”. Jag gav exempel och eleverna fick ställa frågor. Resultatet blev anmärkningsvärt mycket bättre efter detta."


Kursuppgift: Sammansättningar

Med de elever jag arbetar med (årskurs 3-5) har jag valt att ta upp följande sammansättningstekniker:

Årskurs
Sammansättnings-teknik
Verktyg och begrepp som introduceras
Projekt
3
spika
hammare, spik, spika, hovtång
Budbärare eller liknande
4
skruva
skruv, att skruva, skruvmejsel, stjärnmejsel, försänkare, försänkt, att försänka, kullrig skalle, försänkt skalle, rakt spår, kryss spår, förborra, syl
Budbärare eller liknande
5
centrumtapp
stålskala, anslags-vinkel, skjutmått, att mäta, 90⁰ vinkel, geringssåg, att borra, borrstål, borrdjup, pelarborr, att limma, torktid, att plugga/att tappa, skruvtving/limtving, att spänna fast
Lampett

I tabellen ovan har jag valt att ta med alla verktyg och begrepp som jag ser att eleverna behöver röra sig med för att klara tekniken och uppgiften kopplad till den. Man kan tydligt se hur antalet begrepp ökar för varje år. Många ord och begrepp kan tyckas självklara, men det är väldigt få av mina elever som har dessa begrepp klart för sig när jag träffar dem i slöjden. Jag väljer att introducera de här olika sammansättningsteknikerna i lugn och ro med ganska enkla slöjdprojekt så att alla elever kan lyckas. Dels lyckas slutföra sina projekt, men också lyckas befästa begreppen och den nya tekniken åtminstone till en viss del.

Med detta som grund i årskurs 3-5 tänker jag att man skulle kunna ta sig an lite mer avancerade sammansättningstekniker i högre årskurser.

När jag var på vår workshop om sammansättningar hade jag tagit 4.56-tåget från Uppsala till Göteborg. Sömnbristen gjorde mig otroligt ofokuserad något som verkligen inte var så passande till den precision som många sammansättningstekniker kräver. Jag fick inte så mycket gjort på själva workshopen.  Det blev en nyttig erfarenhet som kanske kan bidra till en ökad förståelse när jag möter ofokuserade elever i slöjden.

Nu har jag tagit mig tid till att genomföra kursuppgiften på hemmaplan istället. Jag valde att göra en liten låda/ram med fyra olika sammanfogningar. Jag vill att man ska kunna ta isär bitarna och titta på den separat så jag valde att inte limma ihop lådan. Jag fäste samman bitarna som inte håller samman av sig själva med minsta möjliga antal skruvar. På så vis kan jag lätt plocka isär lådan och demonstrera hur bitarna ser ut.

Överst till vänster: tappförband med lös kil, överst till höger: hörnbladskarv, rad två till vänster: gerat hörn,
till höger: lådan ovanifrån, nederst till vänster: nyfiken katt, till höger: sinkning med laxstjärt


Andra sammanfogningsprojekt som jag vill prova på med elever är de kreativa lådorna som Joakim visade (se nedan, sammanfogade med fastlimmat tyg) och ljuslyktor med halvt i halvt (se länk).

Joakims exempel på roliga lådor

onsdag 15 januari 2014

Startskottet

Igår fixade vi till det sista på våra stafettpinnar i Slöjdstafetten som ska ut i hela Sverige. Femmorna fick spåna fram vilken den första destination för respektive pinne skulle vara. Det blev skolor i Uppsala som blir pinnarnas första anhalt på sina resor ut i Sverige. Ni kan läsa mer om projektet och följa pinnarnas resa på bloggen Slöjdstafetten.
Vi har en pinne till i en egen stafett. Den pinnen har sin stafettbana inom Uppsala kommun i syfte att nätverka mellan slöjdsalarna i vår kommun. Läs mer på bloggen Slöjdstafetten i Uppsala.

Idag ska de första pinnarna i Sverigestafetten lämnas över till sina första destinationer. Det här ska bli grymt spännande :)

Några elever i årskurs fyra provar på langettstygn för att fästa meddelandet.
Det var svårt, men tillsammans kunde vi fixa det.

måndag 13 januari 2014

Kursuppgift: Träbearbetning

Mitt första exempel är den sked som jag började med under vår kurs-workshop. Jag startade med att göra urgröpningen av själva skeden och fortsatte sedan med utsidan. Designen ändrade jag lite allt eftersom arbetet fortskred. Invändigt slipade jag skeden slät. Utvändigt lät jag facetterna från täljningen vara kvar i dekorativt syfte. Jag valde att skära ut karvsnitt på handtagets släta ovansida och oljade avslutningsvis in skeden med linolja. Skeden fick flytta in i vår kaffeburk.

Mitt andra exempel är en krympburk som jag påbörjade arbetet med i somras. Här är en länk till hur jag startade. Nu har jag skurit ut "skureut" på burken och målat ett tunt lager med linoljefärg. 
Sommarens arbete med att tälja en krympburk var en förberedelse för det Skapande skola-projekt som vi hade med årskurs 5 i början av hösten

Säkerhetsaspekter:
När man täljer med elever är det viktigt att noga gå igenom säkerhetsregler. Jag brukar samla eleverna och i lugn och ro visa kniven, knivens delar, gå igenom några viktiga säkerhetsregler (hur man tar ut en kniv ur fodralet, hur man går med kniv, att vi sitter ner, det egna utrymmet, låta det ta tid samt vad de gör om olyckan skulle vara framme) och visa två grundläggande täljgrepp (vi kallar dem för "Cykelstyret" och "Tumgreppet"). 

Andra täljprojekt:



söndag 12 januari 2014

Pepparkaksslöjd

I år var vårt pepparkakshustema Sagan om ringen och Den stora salen i Rohan.
Vi brukar låta vårt pepparkakshus stå och sprida sin ljuvliga juldoft under hela julen, ända fram till Tjugon-dag-Knut, men i år hände något oväntat. Efter bara några dagar började vi höra knak och plötsligt såg huset ut så här:

Det var inte katternas fel. Ingen rörde vid huset. Vi tror att det beror på det fuktiga vädret. Vi hade vädrat hela lägenheten samtidigt som det regnade för fullt utanför. Vi tror att luftfuktigheten måste ha gjort väggarna alldeles svaga så att hela salen till slut kollapsade. 


Den stora hjödpunkten på våra Tjugondag-Knut-fester är när barnen i åldersordning får ta min träklubba och krascha pepparkakshuset. Hur skulle det nu bli detta år...
Vi löste det med att socker-limma ihop de krasade bitarna (efter det att vi torkat dem hårda igen i låg värme i ungen) i form av en ruinstad. Min son blev riktigt nöjd och till och med inspirerad av att se fantasi-ruinen växa fram.
Det blev ett hellyckat Tjugondag-Knut-fir trots allt :)






tisdag 7 januari 2014

Uppsalastafetten har startat

Idag hade vi nätverksträff för slöjdlärarna i Uppsala kommun. Det var min förstelärarkollega Elin och jag som arrangerade träffen. Vi startade med en inspirationsinjektion om hur vi själva arbetat med digitala verktyg i våra slöjdgrupper. Sedan fick deltagarna dela egna erfarenheter om digitala verktyg med varandra i grupper. Andra delen av eftermiddagen fick deltagarna arbeta med bedömningsstöden i slöjd från Skolverket.

Uppsalas slöjdlärare är svältfödda på nätverksträffar. Det här är den första vi har på ett drygt år och man kunde märka i samtalen och i utvärderingarna att pedagogerna längtar efter kollegor att dryfta ämnesspecifika frågor tillsammans med.

Eftersom nästa inplanerade nätverksträff är först i november valde vi att skapa en webbplats där vi kan mötas digitalt i ett utvidgat kollegium inom kommunen. För tillfället är det en blogspot-adress, men förhoppningen är att webbplatsen inom kort ska kunna vara del av en övergripande pedagogsida för kommunen (den finns inte ännu...). Vår slöjdmötesplats heter Slöjdlärarna i Uppsala.

Som en överraskning utmanade vi våra slöjdkollegor i att anta utmaninegn att ta emot en stafettpinne som en budkavle med budskapet "Vad gör ni i era slöjdsalar?". Utmaningen är att svara på frågan genom att enkelt berätta lite om vad man gör i text och bild, märka pinnen med sitt unika bomärke och sedan skicka vidare pinnen. Svaren på frågan publicerar vi på webbplatsen Slöjdstafetten i Uppsala. En förhoppning är att stafetten ska leda till ökad delaktighet mellan slöjdsalarna i kommunen. Kanske det kan leda till mer samarbete?