Sidor

tisdag 27 december 2016

Stötta muntlighet i slöjdsalen

Nu är Läslyftsdelen med film från min slöjdsal klar och finns tillgänglig. I oktober hade vi besök av ett filmteam som filmade för en ny Läslyft-modul. Uppdraget var att synliggöra hur vi arbetar med att stötta muntligt berättande.

Skolverket har tagit emot kritik för att deras filmer till så stor del visar exempel från teoretiska klassrum. Lärare i de estetiska ämnena har många gånger upplevt det svårt att relatera till exemplen och haft svårt att transformera exemplen till det egna klassrummet.
Skolverket tog till sig kritiken och har nu vinnlagt sig med att skapa filmer där fler praktiskt estetiska klassrumsexempel lyfts fram. Strålande tycker jag!

Här nedan är vår film. Den är del 3: Muntlighet i klassrummet i den nya modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk.


söndag 30 oktober 2016

Språkutveckling i slöjdsalen

I morgon, måndag, ska jag prata i Teachmeet-form om språkutveckling i slöjdsalen. Det ska bli kul!

onsdag 19 oktober 2016

Vad är konst och vad är hantverk?

Jag hittade den här TedED filmen som kan klargöra lite kring varför vissa objekt idag anses som konst och vissa som anses som hantverk.



Filmen är en del av en TedED Lesson: Is there a difference between art and craft? - Laura Morelli

tisdag 18 oktober 2016

Vad händer när elever spelar in en kul liten ordfilm?

Det kan verka som en kul grej bara. En liten "plojig" sak som ett roligt avbrott i lektionen. Men om man tittar lite närmare så kan man få syn på att en rad språkutvecklande aktiviteter ryms bakom den 18 sekunder långa inspelningen.

  • Eleven får använda substantivet, namnet på verktyget, tillsammans med verbet, aktiviteten man utför med verktyget.
  • Eleven övar självmant flera gånger innan hen spelar in. 
  • Kompisen i inspelningsparet valde här att inte prata, men hen bekräftar att inspelningen blir bra. De för en dialog kring ordet och betydelsen.
  • Eleven lyssnar på sin inspelning för att höra om hen är nöjd och om det blev rätt.
  • I nedanstående inspelning "showar" eleven på ett sätt som kommer att göra att vi vill lyssna på inspelningen igen och vi kommer att komma ihåg slutklämmen.
  • Bilden "pimpas" på ett tilltalande sätt så att verktyget personifieras. Vi känner lite som att vi är kompis med Handborrskaftet.
  • I det här fallet valde inspelningsparet på eget initiativ att komplettera den pimpade bilden med texten "Handborrskaft".
  • Eleven lyssnar på eget initiativ på sina klasskamraters inspelningar.
  • Inspelningen publiceras på skolan slöjdblogg och blir tillgänglig att lyssnas på igen och igen.

Flera verktyg som pratar hittar du i vårt slöjdgym på Slöjdsalarna på Växthuset.


söndag 16 oktober 2016

Hjälpare som utvecklas

Hur lär man sig? Det frågade jag mina treor i torsdags. De flesta svarade "genom att lyssna". Det kan visserligen vara sant, men man lär också genom att hjälpa. När du visar någon annan något du lärt dig "tvingas" du sätta ord på något du annars bara gjort. Du "tvingas" vara tydlig och kommunikativ och du repeterar och bekräftar det du lärt dig. 

En av mina två grupper var särskilt duktiga på att vara hjälpare och jag knåpade snabbt ihop en "Bästa hjälpare"-medalj till gruppen.

Samarbete för att nå målen

Mina fyror har startat med arbetsområdet Budbärare. I årskurs tre fick de göra budbärare i form av spillvirkesfigurer genom att sammanfoga med spik i ett enskilt arbete. Nu i årskurs 4 får de göra samma typ av figur, men nu får de arbeta i par och de ska sammanfoga med skruv.  Jag har kört det här konceptet några terminer nu och jag tycker att det fungerar bra. Det passar treorna bra att få arbeta enskilt och det passar fyrorna bra att få känna igen uppgiften, men få introducerat en annan sammanfogningsteknik. Att skruva och försänka passar också bra att göra i par då en kan hålla och en kan borra.
I starten av arbetsområdet tydliggör jag målen för arbetsområdet. Eleverna behöver ges en chans att förstå de mål de arbetar med. Nu när eleverna går i årskurs 4 har jag valt att använda mig av formuleringarna från kunskapskraven. Det är ganska många svåra ord, till exempel: delvis, i huvudsak fungerande, genomarbetad och ändamålsenlig. Min tanke är att eleverna behöver börja bekanta sig med de här orden eftersom det är med hjälp av de orden som bedömningen görs. Jag är medveten om att alla elever inte förstår alla de här orden nu, men jag förklarar vad de betyder, vad de innebär för deras arbete och de kan ta ett steg i att ”äga” orden.

Den här terminen har jag valt att låta eleverna dokumentera sin slöjdprocess genom en bildberättelse. Bilderna till bildberättelsen uppmanas eleverna ta under arbetets gång. 
Genom att eleverna fotar under slöjdprocessen startar tanken på berättelsen redan under arbetet. De gör val av vad de fotar och sedan ett urval av de foton de har tagit. Förhoppningsvis gör det att eleven hinner bearbeta och reflektera över sitt görande mera. Det tror jag är bra och då är foto ett fantastiskt bra verktyg.
Det som är av intresse för bildberättelsen i det här arbetsområdet är om eleverna stött på något problem och vilken lösning de hittade. En utmaning som jag kan se är att en del elever har svårt att identifiera problem i sitt arbete. Det är inte riktigt ok att hitta problem. Ett problem kan uppfattas som något enbart negativt. I slöjden är ett problem många gånger intressant, något som går att lösa på olika sätt och något som leder till lärande. Vi tränar på det här bland annat genom att jag uppmärksammar problem som något spännande som vi kan lösa tillsammans, se till exempel ett tidigare inlägg här på Slöjdpedagogen Problemlösning i slöjdsalen. På sikt kan eleverna lära sig ett problemlösande, entreprenöriellt tankesätt.

Ny inspirerande himmelibok

Jag kunde inte låta bli att köpa den här nya boken om himmeli. Författare är Eija Koski. Hon är världens enda konstnär med titeln himmelist. Hon ställer ut, föreläser och håller kurser i konsten att skapa halmtakkronor runtom i Norden och övriga världen. Hennes senaste utställning var på Gallery A4 i Tokyo och 2013 tilldelades hon priset Årets konsthantverkare.

I boken varvas vackra bilder av himmeli med steg-för-steg-beskrivningar så att man själv kan ge sig in i skapandet. Jag har köpt sugrör så jag är redo!

På bloggen  The waves we make finns en fin intervju med Eija.

tisdag 11 oktober 2016

Synlig slöjd med digitala verktyg

I morgon kommer jag att leda en workshop där vi synliggör slöjden med hjälp av digitala medier. Deltagare är slöjdhandledarutbildare och vi håller till på Hemslöjden i Östergötland i Linköping. Det ska bli kul!

Här är min presentation med klickbara länkar!


Jag hade en bra dag tillsammans med kreativa hemslöjdskonsulenter i Linköpings hemslöjds inspirerande lokaler.

måndag 10 oktober 2016

Bengt Lidström

I år skulle slöjdaren Bengt Lidström fyllt 100 år. På Grubbebiblioteket i Umeå man har ordnat en utställning med några av hans färgfyllda verk för att hylla den folkkära konstnären. Utställningen pågår 3-28 oktober 2016.


Om man inte har möjlighet att besöka Grubbe och se utställningen kan man trösta sig med det här klippet där vi får se Bengt Lindström jobba.


tisdag 4 oktober 2016

Slöjdbiennalen

Jag sitter på tåget på väg hem från två fullmatade dagar på Slöjdbiennalen i Linköping. Det har varit fantastiskt att få fokusera på olika aspekter av slöjd tillsammans med slöjdlärare från olika delar av landet. En styrka i Slöjdbiennalens upplägg är den starka forskningsanknytningen. Flera av föreläsarna har forskat, forskar eller har anknytning till forskning.

Jag ska försöka sammanfatta några av mina intryck.


Slöjdbiennalen består av föreläsningar  för alla varvat med valbara seminarium. Det fanns fem parallella seminarier och det var många gånger svårt att välja eftersom det fanns mycket som var intressant. 
Det första seminariet jag besökte handlade om ett nytt kartläggningsmaterial i slöjd för steg 3 i Skolverkets kartläggning av nyanländas kunskaper. Emma Gyllerfeldt är universitets adjunkt vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet och hon har varit med och tagit fram materialet. Parallellt med arbetet med kartläggningsmaterialet har hon skrivit en magisteruppsats om nyanlända elevers interaktion i en textilslöjdsal. 
Syftet med kartläggningsmaterialet är att ge en bild av vad eleven kan. Kartläggningen får ta max 70 minuter och kommer att beröra slöjdämnets fyra förmågor. Eleven ska få använda sitt starkaste språk vilket innebär att tolk kommer att krävas. 
Jag tycker att det ska bli intressant att ta del av det här materialet. jag är nyfiken på att ta del av upplägget och på att se hur de olika förmågorna ska kunna kartläggas. Kanske det kan vara till nytta för kartläggning av även andra elevers kunskaper tänker jag spontant. Kartläggningsmaterialet beräknas komma under hösten.

Stina Westerlund från Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet disputerade våren 2015 med avhandlingen Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd. I sin föreläsning berättade hon om sin forskning kring elevers emotioner, känsloutspel i slöjdarbetet och hur de påverkar elevernas arbete. I sina studier har hon kunnat urskilja fyra emotionella praktiker, fyra olika attityder till slöjdarbetet. Det som jag tyckte var mest intressant var ta del av hur man i en till synes vardaglig och lite tramsig dialog mellan några elever kan få syn på lärande och se utvecklingssteg. Forskningen kan fånga och synliggöra det som många gånger inte hör eller lägger märke till.

Eva Söderberg, lärare i slöjd vid Vallhamra skola i Partille, pratade under rubriken "I slöjden är vi alla makers….eller? Makerkultur, makerspaces och digitala material utifrån en slöjdlärares perspektiv". Hon bjöd på en rad intressanta länkltips. Till exempel Carl Heath text The hand and the mind, Sylvia´s super-awesome Maker Show, Becky Sterns hemsida och Evas egen hemsida Hjärna med händer. Seminariet gav mig lust att undersöka Maker-rörelsen vidare.

Biennalen avslutades med en föreläsning av journalisten och författaren Frida Arnqvist Engström. Hon driver sedan 2008 bloggen Kurbits. Frida tog oss med på en nutidshistoria-resa genom uppkomsten av det hon samlar under begreppet Gerillaslöjd. Det handlar om hur olika typer av handgjort skapande kan användas för att provocera och påverka samhället.

Alla slöjdlärare borde få möjligheten att åka på Slöjdbiennalen och inspireras och nätverka. Vi var i år 250 deltagare. En ganska lite grupp med tanke på att det för tio år seden brukade vara omkring 1000 deltagare. Man kan undra hur det kommer sig att så få slöjdlärare får möjlighet att åka på Biennalen nuförtiden...

torsdag 22 september 2016

Talande slöjdföremål

När jag i starten av terminen berättade för min åk 3:or att vi skulle få de figurer de skapade på slöjden att verkligen prata trodde de inte riktigt på mig. Idag har de fått erfara att det fungerar.

Den här terminen lät jag eleverna använda sig av appen Chatter Pix istället för, som jag gjort tidigare, skriva budbärarens budskap i en pratbubbla. Vi har många elever som inte ännu kan så mycket svenska och för dem är det lättare att prata än att skriva och då passar den här lösningen bra. Det blir också väldigt roligt att få se och höra sig figur prata.

Här hittar du elevernas inspelningar.




Vilket är ditt favoritord?

I tisdags fick vi vårt Lästräd löv med elevernas favoritord. Aktiviteten var en del av vår skolas årliga Växthusets dag, en dag då eleverna går i faddergrupper och gör olika samarbetsövningar. Varje år brukar vi också ha en konstaktivitet som är kopplad till årets gemensamma tema. Årets tema är ord och då fick favoritord bli inspirationen till årets konstverk.

Det tog lite tid att såga ut alla löv, men aktiviteten blev lyckad.


söndag 11 september 2016

Slöjdlärarportalen

Den alldeles nyöppnade Slöjdlärarportalen är en digital plattform för slöjdlärare, lärarutbildare och forskare i hela landet. Webbplatsen har ambitionen är att fokusera på ämnesdidaktiska aspekter av slöjdämnet och slöjdundervisning, inklusive styrdokument, bedömning och betygssättning. Slöjdlärarportalen är ett forum där slöjdlärare dels kan ta del av aktuell forskning, dels av aktuell information från t ex Skolverket. I webbplatsens olika forum ges möjligheter till diskussioner. På sajten ska man också kunna hitta information om kompetensutveckling och aktuella konferenser med mera.

Slöjdlärarportalen ett välkommet initiativ av av slöjdlärarutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Göteborgs universitet som i nuläget driver och administrerar sidan.


Handmade Issues 2016

Förra året tittade jag på inspelningarna från Handmade Issues i efterhand och blev väldigt inspirerad både av innehållet och inspirerad till att försöka få möjligheten att delta i evenemanget nästa tillfälle. I onsdags var årets upplaga av Handmade Issues och jag hade möjlighet att delta.

En styrka med Hemslöjdens Handmade Issues är att de inbjudna gästtalarna kommer från olika bakgrunder.  Mosaiken av talare ger olika synvinklar på temat kreativitet och handgjort skapande. För mig som rör mig i skolslöjdsammanhang känns det uppfräschande och spännande. Jag kan få nya aspekter på teman jag arbetar med varje dag.

Jenny Jägerfeld, legitimerad psykolog och författare till romanerna Hål i huvudet, Jag är ju så jävla easy going och Här ligger jag och blöder, pratade om begreppet flow och vad det tillståndet gör med oss människor. Att arbeta med händerna hjälper människor att minska ångest, depression, kronisk smärta och stress hävdade Jenny och hänvisade till forskning som jag tyvärr nu i skrivandets stund inte har källa till.
Skapande minskar också det kognitiva åldrandet genom att nya kopplingar i hjärnan uppstår när vi skapar. Man har sett att det är många delar av hjärnan som är aktiva samtidigt när man skapar, till exempel arbetsminnet (hålla de olika stegen i skapandeprocessen i huvudet), materialkunskap (vilka material ska jag välja, vilka egenskaper passar...), visuospatialt tänkande, det vill säga förmågan att tänka tredimentionellt, tänka objektet från olika håll (så att man inte stickar två högerärmar) med mera.
Slöjdande ökar också tilltron till ens förmåga att klara av saker, ens selfefficacy. Det mest spännande med det här är att forskning (har tyvärr ingen referens att bjuda på, kanske kan kompletteras) visar att selfafficacyn även sprids till helt andra arbetsområden. Det vill säga om vi skapar något vi är nöjda med i slöjden kan vår tilltro till vår förmåga öka även i matematikundervisningen.



Annika Ekdahl, textilkonstnär och just nu gästprofessor på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, pratade om sitt konstnärskap, om skapande processer och kreativitet. Annika väver gobelänger; stora dekorativa, färgstarka och berättande bilder i väv. Annika har en masterexamen i textilkonst från Högskolan för design och konsthantverk (HDK), där hon tidigare har varit adjungerad professor.
Annika pratade om X-faktorn; begränsningarna som skapar nya möjligheter och det får mig att tänka på pod-avsnittet med Cilla Ramneck som jag tipsade om tidigare. Även hon talar om begränsningar som katalysator för kreativitet. Annika kallade det poetiskt för att ge sig ut på en idéresa och gå lite vilse.

Årets Handmade Issues bjöd också på livespinning på scen och i foajén. Upplandsmuseets länshemslöjdskonsulent Annkristin Hult talade om superfibern ull som går att använda på många sätt i många olika sammanhang. Vi deltagare fick var sin påse med ullprover och Annkristin guidade oss i de olika sorternas unika egenskaper.

Efter en paus delades Barbro Wingstrands stipendium ut, ett stipendie som delas ut till slöjdare, hantverkare och konsthantverkare som ägnat mycket tid och möda åt det immateriella kulturarvet och som sprider kunskap om gamla hantverkstekniker. Årets pristagare är garvaren och läderslöjdaren Lotta Rahme. Lotta arbetar bland annat med fiskskinn och har sin verkstad i Sigtuna.

Evenemanget avslutades med ett panelsamtal om kreativitet och skapande.

Förhoppningsvis kommer jag kunna återkomma med inlägg med filmerna från Handmade Issuses.

Anslagsvinkeln

Att dra en 90° linje är grundläggande för precisionsarbete i slöjd, men att bemästra verktyget anslagsvinkel är inte helt lätt för barnhänder. Det krävs övning. I veckan har mina femmor fått öva på hur man använder verktyget anslagsvinkel.

Jag brukar inte ha speciella övningsmoment separerade från det faktiska slöjdprojektet eleverna håller på med. Jag har tänkt att det är genom slöjdprojekten eleverna lär sig de olika teknikerna och verktygen. Det jag märkt är dock att flera elever missar viktiga moment i teknikerna. Det går ibland att "slarva sig igenom" momenten i arbetsområdena och om det sker missar de eleverna viktiga lärmoment. 

Jag ska testa nu med att öva vissa moment separat. En fördel med det här är att eleverna får fler tillfällen att öva. Vissa tekniker behöver man få möjlighet att öva flera gånger om för att det ska sitta. Att vänta till nästa tillfälle dyker upp i ett slöjdprojekt kanske ett halvår fram fungerar inte.Nu när jag skriver det känns det så självklart. Självklart behöver eleven få öva sig om och om igen och repetera om och om igen tills momentet sitter. 


Eleverna fortsatte sedan med sin idéutveckling och en del kunde börja göra mall eller ritning beroende på vilken design de valt.

Öva på slöjdspecifika ord

Fyrorna täljer. Ett av målen för arbetsområdet är att kunna minst fyra av orden för knivens olika delar. Vi har haft genomgång av orden, vi har övat i grupp och på veckans lektion fick eleverna öva två och två.

Här är "Greenman som övar":





söndag 4 september 2016

Att hålla fast vid en inspiration

Prickar har varit den japanska konstnärinnan Yoyoi Kusamas inspiraion genom hennes konstnärskap. På olika sätt har hon undersökt motivet. Hon har målat det på dukar, på kroppar, på skulpturer, hon har sytt objekt och hon har designat kläder. Alltid dessa prickar. Ett ständigt enträget undersökande.

I filmklippet nedan kan du lära dig mer om vem Kusama är. I en vecka till kan du ta del av den fantastiska utställningen på Moderna museet i Stockholm.

Konstverken Blå prickar och Röda ränder från 1965 skulle absolut gå att göra en replik eller
en parafras av tillsammans med elever inom slöjden.
Flera av verken i utställningen är installationer.
Utställningen fortsätter utomhus.




Utställningen smittade av sig på vadragsföremål när jag kom hem...

lördag 3 september 2016

Analogt och digitalt

Jag gillar att blanda analogt och digitalt. Slöjdämnet är perfekt för det. Handens skapande kan synliggöras, inspireras och förstärkas med hjälp av digitala verktyg. Vad digitala verktyg inom skola innebär är komplext att svara på. Digitala inslag i undervisningen kan innebära väldigt många olika saker. Här är några exempel:

Elevbloggen som en arena
En webbplats, en blogg kan användas för att synliggöra vad vi gör i våra slöjdsalar. Det här är viktigt för vårt ämne vars existensberättigande många gånger på sistone varit ifrågasatt. Om vi med hjälp av det digitala verktyg som bloggen är öppnar dörren till våra slöjdsalar och visar hur vi arbetar så kommer vi att få en större förståelse för ämnet.
Här är ett exempel på hur vi enkelt synliggör genom bilder.

Elevbloggen kan också användas som verktyg i undervisningen. På bloggen kan vi till exempel lägga upp instruktionsfilmer som kan hjälpa eleven vidare i arbetet. Filmen kan eleven se när hen har behov och eleven har alltid första parkett, kan alltid pausa, spela tillbaka och se moment om och om igen om hen behöver. De egenskaperna är det svårt att överträffa som slöjdlärare när man har en full grupp elever.
Här är ett exempel på en instruktionsfilm som vi använder regelbundet.

Bloggen kan vara ett verktyg mellan undervisningen. Sådant vi har på vår slöjdblogg kan eleverna lätt komma åt mellan lektionerna. En elev kan förbereda ett moment genom att titta på en film eller öva på de slöjdspecifika ord som hör till arbetsområdet.
Här är exempel på digitala ordkort som eleverna kan använda för att träna på slöjdspecifika ord. Ordkorten har vi även i analog form i slöjdsalen.
Vi har även slöjdspel som elever skapat i verktyget TinyTap.


Eleven som producent, ett språkutvecklande arbetssätt
Film utvecklar språk och tekniker. När jag skapade egna instruktionsfilmer upptäckte jag att jag själv lärde mig mycket. Jag utmanades att använda korrekta ord och begrepp och jag utmanades att tänka igenom momenten i tekniken jag skulle lära ut extra noga. Om det utvecklade mig skulle det även utveckla eleverna, tänkte jag och jag har därför låtit elever skapa filmer för olika tekniker.
Här är ett exempel på en instruktionsfilm som mina elever gjort.

Som jag nämnt ovan så har mina elever även skapat slöjdspel i verktyget TinyTap. Skapandet av spelen ger eleverna möjlighet att repetera ord på verktyg som de tidigare arbetat med analogt. Med spelens hjälp befästs orden och det ger eleverna en bättre grund för att kunna beskriva och resonera kring slöjdobjekt.

Spelen och filmerna har en mottagare. När eleverna skapar blir lärandet på riktigt. Instruktionen behöver bli tydlig för att mottagaren ska förstå. På köpet får vi fina tillfällen till repetition och lustfullt lärande.
Här är några elever som använder verktyget ChatterPix för att
skapa verktyg som pratar och presenterar sig själva.
Här kan du läsa lite om hur vi gjorde och se hur det blev.


Pedagogisk reflektion på pedagogbloggar
Jag pedagogbloggar för att få utrymme för reflektion. Reflektion är en förutsättning för utveckling tror jag. Vi lärare behöver tid att stanna till, tänka igenom vad vi gjort och sätta ord på det. Det är när vi delar som det händer något. I skrivandet utmanas jag att sätta ord på det jag gör och göra det tydligt. När jag gör det kan jag lättare se vad mitt nästa utvecklingssteg kan vara.

Det digitala verktyg som bloggen är ger mig möjlighet att dela mina tankar med andra. Precis som elevbloggandet öppnar dörren till slöjdsalen öppnar pedagogbloggandet för kollegialt lärande och en utveckling av ämnet. Jag bloggar mest för min egen skull, men även för att jag vill bidra till den fantastiska dela-kulturen på nätet som har gett mig så mycket.


Kollegialt lärande och delakultur i Facebookgrupper
Som slöjdlärare är man ofta ganska ensam på skolan. Vi har oftast inte så många slöjdkollegor och har vi otur så arbetar vi inte ens samma dagar som våra kollegor. Det är kanske en av anledningarna till att Facebookgruppen Nationellt resurscentrum för slöjd är så aktiv. I gruppen är det högt i tak för frågor, tips och diskussioner. Det är som ett stort arbetsrum för slöjdlärare där vi alltid kan möta kollegor som kan hjälpa och uppmuntra.


Inspiration och struktur genom Pinterest
Jag hämtar mycket av min inspiration från länkar jag hittar via Pinterest. Pinterest ger dig möjlighet att enkelt spara länkar på olika digitala anslagstavlor. Användarvänligheten i verktyget gör det lätt för mig att strukturera min inspiration och gör det också möjligt för mig att hitta och dela inspiration utanför mina vanliga kanaler.
Jag har flera slöjdrelaterade anslagstavlor på Pinterest, till exempel Slöjdlänkar, Textilslöjd och Tälja.


Digitala verktyg har en naturlig roll i våra slöjdsalar och det finns oändligt många möjligheter att använda dem.





fredag 2 september 2016

En slöjduppgift som rymmer mycket

Treorna får köra samma uppgift som jag nu kört i flera år. Jag gillar faktiskt uppgiften mer och mer. Den är en perfekt introuppgift och rymmer många bra startmoment. Jag har tidigare skrivit om uppgiftens fantasiträningskvaliteter och jag har skrivit om uppgiftens möjligheter att prata om slöjd och budskap.

Uppgiften rymmer även att eleverna får bekanta sig med begreppet trä. De får genom egen erfarenhet möta att det finns olika slags trä som beter sig på olika sätt. de får upptäcka att ibland är det hårt och ibland är det mjukt, ibland spricker det och ibland går det hur bra som helst. Jag uppmanar eleverna att vara nyfikna och fundera, reflektera över hur det kan komma sig att det blir som det blir. Det här blir möjligt eftersom budbärarna får se ut egentligen hur som helst. Det gör ingenting alls om det spricker eller om spiken blir sned. Det är istället väldigt bra att det händer för då får vi tillfälle att reflektera och lära.

Vi brukar prata om det här med träets egenskaper när vi har vår slutsamling. Här är ett exempel från 2013 och här är min reflektion kring det.

Uppgiften ger dessutom möjlighet att öva på eget driv, egen problemlösning, förmågan att hjälpa varandra och samarbeta. Och sedan får vi inte glömma miljöaspekten. Vårt material är ju spillvirke.

Nederst till höger: det här arbetsområdets startpärla träs på.
I den här slöjduppgiften är det bra om det spricker.



Lampettskisser

I veckan har vi startat flera av de lite större slöjdprojekten i grupperna. Mina femmor gör även i år lampetter. Vi börjar med idéutvecklingsprocessen.

Startpärlan till slöjdbandet för det här projektet är en minilampett :)

Hur vet man när man slipat klart?

"Är det klart?"
Det är en vanlig fråga i många av våra slöjdsalar. Vi vill att eleverna ska lära sig avgöra det själva, eller hur? Jag uppmanar treorna att se och känna för att själva kunna svara på sin fråga. Vetskapen sitter i handen och i ögat.


Den här GIF-bilden har jag skapat med MakeAGIF.com.

Nyckelbrickor till en skatt

I veckan har jag gjort skureut på nyckelbríckor till låsen på vår Ordskattkista. Jag vet, det är överambitiöst, och visst kan man tycka att jag skulle ha prioriterat annat som behövde göras, men jag tycker att det här med karvsnitt och täljning är så kul och det var en nyttig avkoppling i en annars väldigt hektisk vecka.


Ur sälg, del 2

Mitt Ur sälg-projekt hjälper mig att ta tid till eget slöjdande så här i terminstartsstressen. Jag har hunnit med att slöjda tre krokar. De klykorna räddade jag med mig i sista minuten innan vi skulle åka hem ifrån stugan. Jag hade först kastat bort dem in i ett snår. Hur kul kan det vara med krokar egentligen, minns jag att jag tänkte, men tog med dem i alla fall. Nu tänker jag att det kan bli hur kul som helst med täljda krokar. Speciellt nöjd är jag med min blixtkrok. De ska få färg också.


Alla klykor lämpar sig inte till krokar. Vad kan det bli av den här? Kanske en stekspade tänkte jag. Skaftet ska få ett handtag. Jag lät bladet torka med en kokt potatis på så att det inte skulle spricka. Det sprack inte, men jag glömde potatisen på för länge och det var mindre lyckat. Det hann bli lite ruttet som jag fick skära bort.

Här är alla krympburkarna. De ska få "skureut", färg och kanske också lock. Tyvärr har jag inte ämne från sälgen så att det räcker till lock. Om det ska bli lock kommer jag att behöva frångå min projektregel att bara använda material från sälgen jag tog ner... och det skulle ju kännas lite trist. Det känns samtidigt lite trist att burkarna inte får lock... Vi får se vad jag landar i...

En liten sked har också täljts klar. Som vanligt blir min katt Zingo väldigt intresserad när saker ska fotas.


fredag 26 augusti 2016

Görbart

Jag vill tipsa om den relativt nystartade eminenta podden Görbart som görs av Frida Arnqvist Engström och Erika Åberg. Det är en pod om handgjort skapande som bjuder in intressanta gäster för samtal om kreativitet och skapande.

Poddens första avsnitt gästas av konstnären Cilla Ramnek. Cilla har haft flera offentliga uppdrag och har skrivit boken Från ateljén – en bok om att göra.
30:10 pratar Cilla om har hon strukturerar sin arbetsprocess för att få kreativt friutrymme utan krav och 31:20 där Frida citerar ur Cillas bok om att medvetet skapa begränsningar för att generera mer kreativitet.

Jag får bekräftelse i det jag redan gör när jag ger eleverna begränsningar i slöjduppgifterna. Begränsningarna tvingar dem att tänka till och tänja tanken. Jag skrev om det i ett tidigare inlägg Slöjduppgifter som stretchar fantasin.




Poddens andra avsnitt har Isabelle McAllister som gäst. Isabelle har figurerat i Fixa rummet, Sommartorpet och Äntligen hemma med mera. Hon delar också ut Isabellestipendiet till kvinnliga hantverkare i byggbranschen.
Avsnitt som jag fastnade för var vid 14:20 när Isabelle pratar om att våga göra fel, 30:48 när hon pratar om skaparsängslan, 39:59 när Isabelle pratar om vad hennes inspiration kommer från och 43:00 min när Isabelle pratar om hur man kan minska folks hantverkspanik.

Även här får jag inspiration till slöjden. Hur kan vi designa uppgifter som gör att eleverna blir av med sin skaparängslan och blir kreativa och fria i tanken?

torsdag 25 augusti 2016

Nominerad till Guldäpplet

Jag är stolt och glad över att vara nominerad till Guldäpplet igen!

Guldäpplet är ett pris som delas ut till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkludernade och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter. Priset delas ut av DIU - Datorn i utbildningen.

Det känns väldigt roligt att bli uppmärksammad för det jobb jag gör. För mig känns det självklart och naturligt att inkludera digitala verktyg i undervisningen på olika sätt. Jag drivs av nyfikenhet på att se vad som är möjligt att göra. I min egen undervisning söker och undersöker jag nya sätt att använda digitala verktyg för att stärka lärandet.

Jag har under många år arbetat med att fortbilda mina kollegor. Vi har på min skola haft flera ganska struliga år med många rektorsbyten vilket gjort att utvecklingsarbetet varit trögt. Olika fortbildningssatsningar tycks ha glidit av verksamheten som om den vore gjord av teflon. Det har inte riktigt fastnat ännu. Vi kämpar på och kanske är det på väg att komma igång nu. Det är flera kollegor som här i terminsstarten lite försiktigt frågat om jag tror att de skulle kunna starta en blogg. Det känns lite hoppfullt. Trägen vinner!




måndag 22 augusti 2016

Slöjsord till ordskatten

På vår skola har vi varje år ett gemensamt läsårsprojekt. I år är projektet Ordskatten. Här är en film från vår uppstart:



I slöjdsalen träffar eleverna på en massa nya ord. Vi samlar dem till ordskatten.
Här är treornas nya ord från första slöjdlektionen.

söndag 21 augusti 2016

Slöjdstart

Nu är vi igång! I torsdags startade jag med mina första grupper, årskurs 3:or. Hos oss är skolämnet slöjd nytta för dem. Slöjdsalarna ligger i korridoren de passerar när de går och äter lunch och mellanmål och många av den har stannat till vid våra fönster och suktat. Om dörren varit öppen har de stuckit in huvudet och frågat: "Vad gör du? Vad gör man här? När får vi börja?". En stor förväntan byggs upp.

Och nu har de äntligen fått starta. Förra året införde jag slöjdbandet för våra treor för att tydliggöra slöjdmålen på ett konkret sätt. Jag tyckte att det fungerade bra och kommer nu i år att ha slöjdbandet för alla elever. Vi startar med att eleverna får göra sin namnbricka till slöjdbandet. De introduceras till säkerhetsreglerna och rutinerna i slöjdsalen samt får introduktion i verktygen fil, filklämma, slippapper, slipkloss och glödpenna.



fredag 19 augusti 2016

Pedagogsnickra

Som slöjdlärare får man ganska ofta frågan om man inte kan laga den där bänken, skruva fast det där armstödet och liknande. Vi kan göra de där sakerna. Vi har kompetensen, men sällan har vi utrymme i våra tjänster för löpande reparationer på skolan. Det ingår oftast inte i vårt uppdrag. 

Att snickra pedagogiskt till skolans verksamhet ser jag dock som en annan sak. Tidigare har jag snickrat ett lästräd till vårt bibliotek. Nu har jag fixat till en gammal kista så att den fått plexiglaslock och inre belysning. Det är till vårt ordskatt-projekt på skolan.

Om jag kan få det att rymmas i min arbetstid så snickrar jag gärna rekvisita till vårt pedagogiska arbete. Symboliska gemensamma föremål som lästräd och ordskattkistor kan ha stor betydelse för vi-känslan på skolan och stor betydelse för lärandet.
Kistan kommer att fyllas med ordbrickor med ord som eleverna lär sig under läsåret.


söndag 14 augusti 2016

Ur sälg

I starten av min sista sommarstugvecka tog jag ner en sälg för att få lite slöjdvirke. Vi har inge enorma skogsarealer, bara lite förvuxen sly på kanterna av tomten. Urvalet av slöjdvirkesträd är ganska litet. Jag hade gärna valt en björk, men fick hålla till godo med en sälg. Sälgen är riktigt trevlig att slöjda i. Den påminner mycket om björken, men slöjdföremål av sälg sägs vara lite mindre slitstarka.


När jag satt igång att slöjda föremål efter föremål kom jag att tänka på utställningen Ur björk som jag besökte i Göteborg hösten 2014. Jag gillar den utmanande tanken bakom den utställningen: "Hur många slöjdföremål kan man få ut av en björk?". Hur många slöjdföremål skulle jag kunna få ut av den lilla sälgen jag tog ner? Det var en triggande tanke som nu driver mig att slöjda fram föremål av så stor del av sälgen som möjligt.

Under sommarstugeveckan fick jag till sju krympburkar, en mängd grovt tillyxade skedämnen (i väntan på tid för slöjdade har jag dem inkilade i den mycket trångt packade frysen just nu så jag vet inte exakt antal), tre krokar, åtta pennförlängare och en del restbitar som vi ska se om jag kan få till något av här hemma.

Sälgen jag valt hade många krokar som jag tänkte skulle passa bra till slevar. När jag började jobba med ämnena visade det sig dock att flera var alldeles för krokiga för att kunna få till någon vettig slev.

Sju krympburkar fick jag till.

Sälgen har en vacker färg på kärnveden som kan ge fina effekter. Det här blev en slev med fin form. När jag började gröpa ur skeden uppenbarade sig en gömd gammal gren. Det kändes lite synd att kasta allt arbete så det får bli en typ av hålslev att laga mat med.

T v en del av allt spån. T h Fyra av krympburkarna valde jag att göra trekantformade. I första var jag lite för ihärdig med att spetsa till trekantformen invändigt något som jag tror bidrog till att den sprack när botten sattes in. Sprickan är dock stabil och jag ska nog kunna laga den.

Jag återkommer med hur det går i mitt Ur sälg-projekt.

Ingen röd tråd precis...

Utanför Gävle finns den 200 år gamla bruksparken Mackmyra brukspark. Den fantastiskt vackra parkmiljön har de senaste åren huserat en sommarutställning. Årets upplaga har rubriken "Ingen röd tråd precis..." och innehåller verk gjorda av tråd och garn.

Fint inslag med en kort film från de lokala nyheterna

Artikel i Gefle Dagblad

Paviljongens pelare smyckas med färgglad stickning. Först blev jag lite irriterad över att alla pelare inte varv täckta, men sedan visade det sig att besökare inbjuds delta i arbetet.
Överst Värmande omslag av KollaKolla konsthantverk.
Nederst till höger Hjälpbänk av Sanna Wikström.

Mest gillade jag Malin Wikströms broderade band på några tallar längst in i parken.
Överst till vänster Sommarklippet av Marie & Marie. Överst till höger och nederst till vänster De gamla tallarna vet av Malin Wikström. Nederst till höger Lösa förbindelser av Christina Jannati. 



Så ett frö

En krympburk jag gjorde förra sommaren har nu fått frihandskarvsnitt och lock med knopp.

Jag klurade en hel del på färgsättningen. Jag målade den faktiskt först grön, men det kändes fel så jag täljde bort färgen och började om med blått istället.

Göra-klart-tid

Mitt sommar-slöjdande började med göra klart-tid. Jag har gjort klart en del av de där påbörjade, aldrig-färdig-gjorda slöjdalstren som samlats under våren. Jag försöker att tänja ut tiden, få den att stanna upp med hjälp av slöjdande när jag har som allra mest att göra. Jag har en tanke om att jag genom att sätta mig och tälja ska kunna rensa tankarna och på ett välgörande sätt tillfälligt ändra fokus. Jag har den tanken, men sedan blir det tyvärr ganska sällan så. Andra, prioriterade, jobbsysslor tränger sig på, hackar upp tiden och gör att jag sällan kommer in i slöjdflowet under terminerna. De där påbörjade, aldrig-färdig-gjorda slöjdalstren blir ett lite sorgligt konstaterande på att det är så.

Sommarledigheten ger som tur är utrymme. Jag kunde så småningom hitta tillbaka till de halvfärdiga föremålen och kunnat ge dem en slutgiltig form och ett uttryck.


måndag 13 juni 2016

Nytt stödmaterial i slöjd på gång

Jag skrev till Skolverket och frågade om det nya stödmaterialet för slöjd kring estetiska uttryck som utlovades i presentationen av den nationella utvärderingen av slöjdämnet i höstas. Här är svaret:

måndag 25 april 2016

Skapa lärande med digitala verktyg

Hur kan man skapa förutsättningar för lärande? Hur kan digitala verktyg vara en hjälp? Det kommer jag att prata om på SETT-mässan tisdag 26/4.

För er som inte ser bildspelet nedan så finns den även som PDF med länkar här.

söndag 10 april 2016

Att tänja sina gränser

Jag råkade på den här fina filmen om slöjdaren Ulf Jansson som berättar om sina drivkrafter. Han har stannat i en slöjdteknik, svarvning, och hittar tjusning i att tänja teknikens gränser.

onsdag 16 mars 2016

DIY-final

Nu har vi haft final i vår DIY-tävling. Det blev väldigt lyckat.

Här är en film från prisutdelningen:


onsdag 9 mars 2016

Fin- och fulmaterial i slöjden

För andra året i rad arrangerar vi en DIY-tävling på vår skola. Vi startade tävlingen förra året i syfte ge en arena för de av våra elever som slöjdar och knåpar ihop saker på sin fritid. Elever som gör sport på sin fritid har flera arenor, men barn som slöjdar har inte så stor möjlighet att uppmärksammas positivt. Vår tanke är att DIY-tävlingen ska kunna uppmuntra till kreativitet och entreprenörskap.

Förra året fick vi positivt gensvar och 16 bidrag kom in. Vi var kanske lite förvånade över att så många av eleverna hade valt att arbeta i kartong och plast. Vinnaren blev en elev som gjort en ring av en hälla från ett par avlagda jeans och en gammal knapp.

I år hade vi morgonen sista inlämningsdagen fått in endast ett bidrag och min kollega och jag var beredda att ställa in årets tävling. Under eftermiddagen och kvällen började dock bidrag strömma in och slutligen hade vi 12 bidrag. Imponerande!
Sista bidragen laddades upp 23:59. Ingen arbetstid som vi rekommenderar för våra elever, men det var ganska imponerande ambitiöst kan jag tycka.

När min kollega och tittar på årets bidrag kan vi återigen konstatera att de flesta är gjorda av kartong, plast och annat som eleverna har tillgång till i sin närhet. Första spontana tanken är lite besvikelse över att så få har valt att arbeta med traditionella slöjdmaterial. Hur kommer det sig att de inte väljer att göra det? Ja, en enkel anledning kan vara att de inte har tillgång till annat material än det vi just ser i bidragen. Egentligen är det just precis den situation som slöjdare i alla tider har befunnit sig i. De vill skapa något och hänvisas att ta det "gratis-material" som finns närmast tillgängligt. Det har varit listiga och sluga och nyttjat det material som finns. Förr var det material som fanns i närheten av gården, såsom näver, trä, ull med mera. Nuförtiden är det plast, kartong och en avlagd polyestergympadräkt.

Som slöjdlärare är det lätt hänt att jag lägger en värdering i vilket material eleven skapar i. Det finns onekligen fin- och fulmaterial i slöjden. Många av våra traditionella slöjdmaterial har visserligen superkrafter som flera moderna material inte besitter och de, genom generationer förfinade, hantverkskunskaper som traditionella slöjdmetoder rymmer kanske inte riktigt går att se i de bidrag vi fått in i vår tävling. Ändå ser jag att det finns något där. Det finns något i de bidrag som eleverna lämnat in som är precis samma som slöjdare alltid gjort i alla tider. Eleverna har haft en önskan att skapa något och de har skapat av material de har nära sig. Bidragen är slöjdfrön som kan gro.

När vi konfererade över att eventuellt ställa in årets DIY-tävling pratade vi om att vi ser behovet att ge fler elever inblick i DIY-tanken och vilka möjligheter som finns. En plan för en skaparvecka med möjligheter för eleverna att skapa DIY-projekt i skolan började ta form. Även fast tävlingen nu blir av så behåller vi den tanken inför nästa läsår.

Nu har vi utsett de sex nominerade. På måndag har vi jurymöte för att välja ut vinnarna. I juryn sitter förutom vår rektor och vi slöjdlärare Elin Danielsson, hemslöjdskonsulent i Uppland och Marie Fagerlind, rikshemslöjdskonsulent. På tisdag är det final i vår DIY-tävling. Vilket bidrag tycker du ska vinna?

Den enkla konsten att tälja en sked

Här är en mycket inspirerande film om att tälja i färskt trä. Klippet heter "The Simple Art of Spoon Carving" och av filmen förstår man att det egentligen inte är så enkelt. Det krävs en enorm skicklighet både i hantverk, men också i att kunna läsa av träd och trä-ämnen.

I klippet i förra inlägget pratar Anna Casserley om hur hon föredrar trä från grenar som strävat uppåt mot ljuset. de har raka fibrer och är lätta att tälja. Även Peter Galbert som porträtteras i filmen nedan pratar om trädets olika delars egenskaper, en förutsättning för att hitta rätt träämne för det man önskar tälja.


Skickliga slöjdkvinnor som täljer

Igår var det Internationella kvinnodagen och Thomas Bartlett bakom bloggen Sylva Spoon gjorde ett inlägg med en sammanställning med sju duktiga slöjdkvinnor.

Här är ett inspirerande klipp från inlägget där brittiska Anna Casserley berättar om och visar hur hon täljer skedar.

onsdag 2 mars 2016

IT-verktyg i slöjdundervisningen för VAL

Idag har jag föreläst för slöjd-VAL-studenterna (Vidareutbildning av lärare utan lärarexamen) vid Göreborgs universitet.
Här är presentationen med länkar.

måndag 29 februari 2016

Slöjdspaning på Vårsalongen

Årets vårsalong på Liljevalchs är utlokaliserad till Brunkebergstorg på grund av renovering av konsthallen på Djurgården. Med en skakig bygghiss fraktas man som besökare högt upp till en vindsvåning med storslagen utsikt över Stockholm. Årets upplaga rymmer en anmärkningsvärd stor del med slöjdrelaterad konst. Här är några exempel.

Överst till höger Sommarregn och Mannen med svanen av Annika Wennberg, skulptuer i trä.
Nederst till vänster Vi och till höger av samma konstnär Katten av Inga Hjohlman, träskulpturer.

Överst till vänster En pensionärs dagbok - tragedier i trädgården av Inga Britt Hjärtberg, fritt broderi och nedanför Vasastan av Charlotte Sachs, broderi på linne. Överst till höger Saknaden av Eva Olanders, väv i flossateknik.
Nederst till vänster Stygn & Synd av Saligia, stafettbroderi med 21 deltagare som har tagit sig an de sju dödssynderna.



Till vänster och överst till höger Mikaela avCecilia Pfaff, handstickad skulptur
Nederst till höger To conserve av Hannah Streefkerk, stenar med stickat överdrag.






Vårsalongen håller på till och med 10 april. För dig som inte har möjlighet att ta dig dit så kan du få en liten titt genom filmen nedan där Liljevalchs chef Mårten Castenfors guidar via film.



torsdag 25 februari 2016

Att snickra ett språk

"Man kan fortsätta att göra det man redan gör och så behöver man bara ställa in skärpan på lite andra saker. Man behöver sätta på sig lite andra glasögon och så träder det fram ganska tydligt sen vad man kan göra för små justeringar bara för att man ska kunna snickra sig till ett språk". 

Den som säger det här är snickeriläraren Kennet Gonzalez på Enskede gårds gymnasium som i ett tätt samarbete med Emmy-Linda Svensson, lärare i svenska som andraspråk arbetar språkutvecklande i skolans snickeri.

Det senaste avsnittet av Didaktorn är verkligen en inspirationskälla för oss som har möjligheten att kunna utmana och utveckla språk i våra slöjdsalar.

Här är länk till avsnittet: Didaktorn - Att snickra ett språk

Photo credit: dolbinator1000 via Foter.com / CC BY

onsdag 24 februari 2016

På skidor i skedskogen

Hur hittar man täljämnen som storstadsbo? Ska man behöva vara markägare för att kunna ha täljning som hobby? Att hitta färskt trä utan att äga mark är inte lätt. Igår åkte jag på en skidtur bland krokvuxna stammar och såg alla skedar och slevar jag skulle kunna tälja av dem.

Kanske det skulle kunna gå att ordna en färskt-trä-förmedling...


Det är den som hjälper som lär sig

Den här bilden sitter i hörnet på whiteboarden i slöjdsalen:


Jag uppmanar eleverna att tänka och klura ut lösningar, om de inte kan komma på själva uppmanar jag dem att fråga en kompis och tillsammans med denne klura ut en lösning. I tredje hand skriver du upp sitt namn på whiteboardens hjälp-lista för att få hjälp från mig. Då ska de helst ha en idé på lösning som de ska bolla med mig.

Det här är arbetssättet jag försöker driva. Jag försöker uppmärksamma och berömma elever som är bra på att hjälpa och uppmuntrar elever som klurar lösningar tillsammans. Jag försöker också bjuda in till gemensamt klurande om någon elev stöter på något intressant problem, som till exempel när "Gold Star" stötte på ett problem med sin nalle på hjul.

Det fungerar olika bra i olika grupper. Kanske spelar också ålder roll. Jag tycker att årskurs treor oftast är väldigt bra på det här. De är ofta påhittiga och kan komma med spännande lösningsförslag.

Tanken bakom arbetssättet är att eleverna ska träna sin problemlösningsförmåga. Jag vill att de ska tvingas tänka till själva och att de ska få träna sig på att diskutera sig fram till lösningar tillsammans med andra.

Det är inte bara den som får hjälp som blir hjälpt. Den som hjälper sätter ord på sina kunskaper och befäster därmed sitt lärande. Det här är något som forskning påvisar och detta tar Didaktorn upp i sitt podavsnitt Hjälp till självhjälp där läraren Tommy Lucassi berättar hur han arbetar med att använda eleverna som resurser för varandra.

Här är avsnittet: Hjälp till självhjälp