Mini Maker Faire

3D-skrivare, Japanskt svampte, modellflygplan, .SE och kluriga manicker samsades på Stockholm Mini Maker Faire på Tekniska museet som jag besökte igår tillsammans med min dotter. Jag har tidigare skrivit om Makerkulturen här på bloggen (till exempel här och här) och en Maker Faire är ett uttryck och en manifestation av den kulturen.

Det var en kul blandning av entusiaster som visade sina kreationer. Jag pratade en del med de som ställde ut 3D skrivare. En utställare lät oss rita en figur i ett enkelt ritprogram och sedan skriva ut modellen. Det gick snabbt, smidigt och enkelt. Idén föddes hos mig att vi kanske skulle kunna köpa in en 3D-skrivare till kommunen och låna ut till våra slöjdsalar alternativt ha på ett gemensamt ställe dit slöjdelever kunde komma och skapa digitalt i 3D. Plasten som används i maskinerna är Polylaktid (PLA) som är miljövänlig och nedbrytbar. Koppen nedan är en 3D-printad i ett alternativt träliknande material (det är träspån och någon form av bindemedel).

Kul, men inte så där upphetsande för min del. Jag kan tycka att teknik och mekande var för dominerande del av mässan. Min snart 13-åriga dotter höll med. Hon är en väldigt kreativ person som gärna skapar med hjälp av digitala hjälpmedel som till exempel Sims och Minecraft. Vi frågade oss själva vad det var som gör att teknik av den här typen blir så ointressant för oss. Båda av oss är teknikintresserade och båda av oss är aktivt kreativa. Varför tänder vi inte till av en sådan här marknad? Varför känner vi oss inte inspirerade?

Min dotter berättade om teknikdagar de haft på skolan då de till exempel skulle skapa i lego efter en tydlig manual. Legot skulle monteras ihop på ett särskilt sätt och elevernas uppgift var att få det att fungera. "Det var väl ok", berättade min dotter, "men inte så jättekul". "Varför inte?", frågade jag. Det är svårt att sätta fingret på vad det är, men kanske handlar det om möjligheten att få skapa själv utan strikt manual. Kanske handlar det om att få utrymme för design.
Jag vet att för mig handlar det om att få förverkliga mina egna idéer med plus från nya möjligheter, tekniker och material. Det är sådant jag går igång på.

Jag vet också att Makerkulturen rymmer betydligt mer än vad som visades på mässan på Tekniska museet. Makerkulturen är en lovande och spännande folkrörelse som har mycket att ge slöjd och pedagogik.

Nederst till höger: uppgång till den omåttligt populära dataspelutställningen Game On.

Läs även mitt inlägg om Makerrörelsen på min IT-pedagogblogg I love IT: Making is learning.