Kursuppgift: Svep + reflektion kring motivation

För mig andas svepaskar och fat kakfika med finservisen och broderad duk. Jag kan inte riktigt se ett svepfat i min vardag. Kanske har jag dålig fantasi. Kanske behöver jag tänka om, men när vi fick uppgiften att göra två svepaskar kände jag mig faktiskt inte så motiverad.
Hur ska man hitta motivation till en uppgift man inte ser sig ha nytta av. Det är en nyttig fråga att ställa sig med eleverna i åtanke. Hur får vi eleverna motiverade till sina slöjduppgifter? Jag som arbetar med yngre elever har oftast inget problem med motivationen hos eleverna. De allra flesta älskar slöjd och älskar att göra vad man än föreslår.

När det gällde den här kurs uppgiften så skapade jag min motivation genom att söka på nätet efter andra exempel på svep. Jag skapade en ny Pinterest-tavla inriktad på svep och hittade ny inspiration. Svep och basning av trä är en fantastisk teknik som går att använda till så mycket. Med den motivationen kan jag göra mina askar med vetskapen om att jag lär mig en användbar trä-teknik.

Svep 1 - fat: 
Svepfaneren är bok. Botten stavlimmade furu målad med grön linoljefärg. Jag hade inget bokträ att tillgå till botten. Färgen gör att träslagen fungerar ihop.

Faneren hade tyvärr spruckit lite under hemfärden från Göteborg och jag var tvungen att kapa av lite och lägga den bit som var på utsidan vid svepet på insidan. Jag hade gärna velat ha överlappningen lite med centrerad, men det fanns inte möjlighet till det. Fatet har små pluggar på kortsidorna och en mitt bak.

Jag kunde inte heller få tag i någon björkrot så jag valde att sy med läderrem. Det gick bra tycker jag.

Jag var nyfiken på att se om det skulle gå att skära ut karvsnitt i faneren. Det gick riktigt bra.
Fatet är inoljat med linolja.

Svep 2 – liten ask:

Svepfaneren är i furu. Botten är björk och locket är i lind.

Jag hade inte tillgång till något stort tråg eller någon ångtrumma så jag tänkte prova på att göra ett litet svep. Jag tänkte också att det skulle vara attraktivt bland eleverna att göra små askar. Jag tänkte att det skulle vara enklare att göra ett litet svep jämfört med ett stort. Nu har jag inte så stor erfarenhet av att göra stora svep, men jag tror att små svep är betydligt svårare att få till snyggt. Det krävs att träet är ordentligt ångat eftersom det ska böjas i ganska tvär böj. Jag hade svårt att få till det snyggt. 

Först provade jag att låta bitarna ligga länge i varmt vatten och sedan värma mikrovågsugn. Det fungerade inte bra alls. Faneren sprack och blev ful. Jag provade istället att värma i långpanna i ugnen. Det fungerade bättre, men var också svårt. Jag tog hjälp av att lägga ett sandpapper mellan formen och faneren (ett tips jag snappat upp i en YouTube-film). Det gick, men det blev vissa sprickor. Det var också svårt att få till en fortsatt böj i faneren slut.

Jag har försökt få till en ask av det ganska misslyckade svepet och det blev ganska ok till slut. Jag gjorde en låg försänkning för sömmen (läderrem). Svepet fick en svart matt linoljefärg. Först tänkte jag ha locket träfärgat, bara inoljat, men jag tyckte inte riktigt det fungerade. Jag blandade mig fram till en ganska mörk turkos som jag tycker fungerade bättre. 

Experiment – stekspade:
Jag var nyfiken på att se om svep kunde användas till annat än askar och fat. Jag testade göra en stekspade. Det gick bra med microvågsungsvärmning. Jag har testat den lite och diskad den. Den är lite skev i bladet och det återstår att se hur långe den fungerar. Kanske är det att föredra att göra stekspadar av krokvuxetvirke. Det var kul att testa i alla fall.
Svepet är furu. Handtaget är en.

Jag har lärt mig massor och också blivit nyfiken på att undersöka sveptekniken vidare.