Kursuppgift: Metall + reflektion kring icke självvalda uppgifter

Det här är andra delen av metall-workshop. Den första delen handlade om smide och då jag inte kunde hitta någon smedja att göra min kursuppgift i hoppade jag på en helgkurs i silversmide. Den här delen handlar om övrig bearbetning av metall.
Jag blev inte så tilltalad av våra kursuppgifter efter den här workshopen. Kursuppgifterna var väldigt styrda och föremålen vi uppmanades tillverka var inget jag alls hade någon lust att att göra eller använda mig av. Jag kan erkänna att jag blev lite provocerad av den här kursuppgiften. Att "tvingas" göra fula slöjdföremål utan att ha möjlighet att påverka designen nämnvärt det skavde i mig. Provokation är som bekant en stark drivkraft och jag gav mig den på att försöka tänja uppgiften så att jag kunde få in ett eget formspråk.

Jag kunde inte låta bli att reflektera över hur elever upplever uppgifter vi ger dem i slöjden. Innehåller uppgifterna tillräckligt utrymme för elevens egen design? Får eleven möjlighet att påverka uppgiften och göra den till sin? Hur styrd kan en uppgift vara utan att motivationen hos eleven dör? Hur vid kan en uppgift vara utan att slöjdmålen missas?

Vår uppgift var att tillverka en "Trollgryta" med tre ben samt en ljussläckare. Jag är övertygad om att uppgifterna är utformade för att vi ska få möjlighet att öva på och lära oss viktiga moment. All respekt för det.
Här är mina resultat.

Kittel:
Att arbeta med koppar var roligt då det är så lättformat. Nitning har jag aldrig provat på tidigare (förutom popnit-tång). Det var lättare än jag först trodde.

Jag är väldigt ovan att jobba i metall, men jag lockas väldigt att materialen och materialens egenskaper. Jag känner att jag behöver prova på mer på egen hand för att förstå svårigheter och möjligheter.

Ljussläckare:

Min plan var att löda på staven på konen. Jag hade bara en enkel lödpenna att tillgå och insåg efter en stunds framgångslöst experimenterande att det inte skulle fungera. Jag förstår att det var för stor skillnad mellan stavens och konens väggs tjocklek för att det skulle gå att löda med lödpenna.

Jag löste det genom att hitta en annan design. Jag borrade hål i konen och staven och trädde på en metallring.

Extra - Cikada:
När jag inte lyckades med lödningen på ljussläckaren provade jag på lödning genom att göra en litet cikada ur en konservburk.
Jag har format huvudet och kroppen med en kulhammare och egentillverkad skålform.
Vingarna har jag lött fast. Likaså ett fäste för en nål på baksidan så att den kan användas som brosch.
Senast jag lödde var på tekniken i högstadiet så för mig var det här spännande att prova på. Det kändes lite som trolleri när man fick det att fungera. Det vore helkul att prova detta med elever.