Vävfigurer

Idag hade vi vår andra slöjdklubbträff. Det startade med att tre hoppade av. Det var många som var intresserade av att vara med i slöjdklubb och dealen var att de som fick plats skulle försöka vara med på alla tillfällen. Nu är det vår och för dessa tre lockade dansuppvisning och fotbollsplan mer än slöjd. Eftersom slöjdklubben är på fritidstid och de är viktigt att de som är med vill vara med så slutade tre och vi fick istället två nya medlemmar.

Vi startade med att skicka runt en va de pinnar vi täljde förra träffen. Barnen uppmanades att känna på pinnen, men inget säga förrän den gått ett varv. Pinnen vandrade runt i tystnad och alla kände nyfiket på den kalla och fuktiga pinnen. Vi pratade lite kort om att färskt trä behöver torka långsamt för att inte spricka och att pinnarna inte kunde monteras på korgen förrän de var torra för annars skulle de krympa och hålen skulle vara för stora. Vidare arbete med korgen får vänta.

Istället hade vi fått ett brev. Brevet var från två vävfigurer som undrade om vi ville göra fler vänner till dem.

Det ville barnen och jag hade en kort genomgång om hur man väver med sugrör. Jag var lite rädd för att det skulle bli för lång och tröttsam genomgång, men mina ansiktsuttryck när jag sög in trådarna i sugrören var väldigt underhållande för barnen och de orkade hänga med.

Jag var lite nervös innan över hur det skulle gå eftersom jag aldrig jobbat med barngrupper och textilt skapande innan och aldrig instruerat vävning förr. Tack vare hjälpen från mina tre hjälpledare gick det väldigt bra. Alla barn kom igång och några hann till och med väva riktigt långt.

Vi avslutade med ordskattpåsen och ett gång slöjdord med vävtema.