Tälja fåglar

En av sommarens höjdpunkter var ett familjeläger i Finnåker i Närke. Våra kvällar avslutades med samling runt lägerelden och mitt bidrag till aktiviteterna var att tälja fåglar.
Jag hade förberett ämnen i lind och hade med Frank Egholms bok Snittede småfugle som inspiration. Det var kul att se hur aktiviteten verkligen gick hem hos ung och gammal.

Karvsnitt i Vastveitloftet

Tänk att någon brytt sig om att pryda sitt loft med karvsnitt. Tidigare i sommar besökte jag Skansen och förundrades över det fina karvsnittsarbetet på Vastveitloftet.

Sked ur sälg

Förra sommaren gav jag mig själv i utmaning att skapa så många slöjdföremål som möjligt ur en sälg som jag tog ner på sommarstugetomten. Det blev en hel del slöjdföremål förra sommaren och en del blev också slutförda och klara. Flera föremål och tilltänkta slöjdämnen från sälgen blev dock inte klara och har legat och väntat otåligt på att jag ska förbarma mig över dem och slutföra jobbet. I flera fall handlar det om den fär sista finskärningen, kanske något skureut och så färgen. Några slöjdämnen har fått sin önskan uppfylld i sommar. Här är en sked.

Digital formgivning

Jag har experimenterat lite med cad-programmet Tinkercad och formgett knoppar som jag tänker skulle kunna vara en del i en blivande slöjduppgift detta kommande läsår.

För utskrift passade jag på att ta hjälp av min bror som ha en egenkonstruerad 3D-skrivare. Hur jag ska ordna med utskriftsmöjlighet för mina elever om vi bestämmer oss för att köra arbetsuppgiften vet jag inte i nuläget. Jag tänker att det kan bli ett bra pådrivande utvecklingsprojekt att försätta sig i behov av en 3D-skrivare.

Hugga tråg

Ännu en gång har jag fått möjlighet (tagit mig möjligheten) att gå på kurs på Sätergläntan i Dalarna. I vacker miljö och med god mat i helpension har jag slöjdat tillsammans med andra slöjd-tokar. Den här gången handlade kursen om att hugga tråg och mästerslöjdaren Beth Moen var kursledare.

Kursen startade med yxgympa där vi fick träna på grundeläggande yxteknik. Redan i det här första momentet fick jag min första blåsa och jag undrade allvarligt hur jag skulle kunna klara av att genomföra kursen. Jag kunde som tur var låna ett par handskar och med skavsårstejp så fungerade det riktigt bra.

Det andra momentet var att hugga ett lite mindre test-tråg i björk. Beth demonstrerade och vi satte igång att klyva våra ämnen för att sedan hugga. Testtrågen tyckte Beth att vi skulle bränna upp när vi var klara med dem. Detta för att vi inte skulle bli för fästa vid dem så att vi inte skulle våga släppa lös och testa mer vågat.

 Efter testtrågen var det dags för ett nytt tråg. Den här gången arbetade vi i asp.

Vi gjorde besök i skolans bibliotek där det också finns en fin samling med gamla hantverksföremål bland annat tråg i olika former.

 I Sätergläntans butik finns inspirerande slöjdföremål och slöjdmaterial.

Här nedan är tråg och skålar som Beth har gjort. Sista momentet på kursen var att de som önskade kunde hugga en skål i liknande teknik som tråghuggningen.

Förutom yxor i olika tyngd och form använde vi oss bland annat av tjäckla, skave och spånhyvel.

Det var en väldigt lärorik kurs. Det är fantastiskt att få gå in i ett hantverk så fokuserat tillsammans med andra personer som är lika nördigt intresserade av hantverket och framför allt med en duktig och erfaren lärare. Jag är supernöjd.

Utveckling eller avveckling?

Jag har läst artikeln Vem har makten och ansvaret för utveckling eller avveckling av ett skolämne?  I Tilde nr 6/16. I artikeln visar Kajsa Borg en översikt över slöjdämnet i de olika slöjdkursplanerna samt en översikt över slöjdlärarutbildningen. Det är en ganska dyster bild av slöjdämnet som Borg tecknar. Hon lyfter fram hur ämnet över tid fått minskad undervisningstid, otydligare kursplaner och en betydlig sänkning av kunskapskraven hos blivande slöjdlärare. 

På några punkter håller jag inte med Borg. 

Som ett skräckexempel tar Borg upp att lärare kan läsa till slöjd på bara 45 hp. Jag är den läraren. Jag är skräckexemplet och känner lite behov av att försvara mig. Det Borg tycks glömma är att vi som läst in vår behörighet till slöjd alla har arbetat som lärare ett flertal år. Själv hade jag arbetat 15 år som lärare i svenska, so och bild. Många har dessutom arbetat ett flertal år som outbildade slöjdlärare. Det sistnämnda gällde inte mig och jag var själv väldigt osäker på hur det skulle fungera. Kursansvariga försäkrade mig om att det skulle gå bra och jag tänkte att det fick bära eller brista. 

Att applicera ett nytt ämne på en annars lång lärarerfarenhet är en mycket nyttig och fruktbar erfarenhet. Man ser det nya ämnet i perspektiv mot de ämnen man arbetat med så lång tid. Det nya ämnet speglas och formas samt lärarens didaktiska tänk utmanas och utvecklas. Vi tar med metodik och ämneskunskaper från våra gamla ämnen och införlivar i det nya. Det skapar nya möjligheter. 

Det jag vill säga är att det inte är att börja på noll. Vi som läste 45 hp byggde vidare på en lärarerfarenhet som redan fanns. Visst hade jag önskat mer undervisning i tekniker än vad vi fick. Jag känner ändå att vi fick en bra grund att bygga vidare på. För visst bygger jag vidare. Jag stannar inte och stagnerar vid de få tekniker jag verkligen kände mig säker på när jag gått kursen klart. Under de fem år jag nu arbetat som slöjdlärare har jag varje termin fortsatt att utvecklats och, precis som i alla ämnen och för alla lärare, så lär jag mig hela tiden nytt. 

Jag hoppas att Borgs resonemang inte leder till en A- och B- klassificering av slöjdlärare baserad på typ av kurs eller utbildningssäte. En sådan splittring behöver inte vårt ämne. Speciellt inte i en tid av extrem slöjdlärarbrist. 

Jag tycker också att Borg missar en aspekt i sin sammanfattande analys. Hon talar om slöjdämnet framtid utifrån kursplanerna, slöjdlärarutbildningens och skolsystemets utformning. Det jag tycker att hon missar är samhällets utveckling och slöjdens roll i samhället vi lever i idag. Jag tänker på hållbar utveckling, näringslivets behov av anställda som kan arbeta i kreativa processer. Jag tänker också på den moderna människans behov av taktilt hantverksmässigt skapande som rekreation och balans till det digitala samhället och samtidigt på de möjligheter de digitala verktygen öppnar för slöjden genom att t ex synliggöra vår verksamhet, skapa nätverk och all fantastisk inspiration bara ett klick bort. Allt detta påverkar slöjden och stärker ämnets position. 

Vi behöver synliggöra ämnet som ett modernt ämne med starka rötter i kulturhistorien. I inriktningen mot design och processkapande ligger ämnets framtida styrka tänker jag. 

Vidare beskriver Borg hemslöjdens metodik i slöjdklubben som föremålsstyrd och antyder att den är förlegad. Det känns som ett mycket ogrundat och onödigt påhopp i en tid då vi olika slöjdaktörer behöver söka stöd i varandra istället för att söka splittring. 

På fredag ska vi ha en Google hangout och diskutera artikeln. Jag ser fram emot att ventilera det jag tagit upp ovan samt höra vad andra fastnade för i artikeln. Det nationella kollegiala samarbetet i Facebooks gruppfunktion har möjliggjort ett spännande lärsammanhang. Slöjdläraren Eva Söderberg hade läst artikeln och slängde ut frågan om det fanns någon som ville diskutera den. Flera visade intresse och tid och digitalt verktyg kunde bestämmas. Vill du vara med och diskutera? Läs artikeln och kontakta Eva Söderberg via Facebook!

Kreativitet ❤️ IT

Hur kan modern teknik stimulera till handgjort kreativt skapande och språkutveckling? Jag har idag föreläst på SETT-mässan på temat kreativitet och IT. Jag lyfte fram exempel på hur tekniken kan hjälpa till att ge mer tid till för kreativitet i ditt klassrum och samtidigt stimulera språket. Exemplen kom främst från slöjden men är applicerbar i alla ämnen.

https://prezi.com/q77tru8vmj2g