Klickbara kommntarer

Jag vet inte hur länge det funnits, men jag har inte förrän nu upptäckt att Skolverket har kursplaner med klickbara kommentarer på sin hemsida. Ord, meningar i kursplanen är understrukna och när du klickar på understrykningen får du tillgång till tillhöande kommentarsmaterial i ett popupfönser. Mycket smidigt!

Skapa en mall som används

Jag skrev tidigare om poängen med att tydliggöra målen för eleverna och i det inlägget visade jag ett exempel på en elev som använde sig av den ritning hen gjort.

Samma delmål innefattar även att göra en mall och för att bli vass (nå mer än godtagbara kunskaper) ska eleven också använda sig av mallen i sitt slöjdprojekt. I bilderna nedan ser ni en elev som gör det.

Vi har tagit tid till att just prata om skillnaden mellan skiss, mall och ritning och när det är lämpligt att använda sig av vilken av dessa tre.

Den här eleven har Allmoge som inspirationskälla.

Kamratbedömning i slöjdsalen

Jag låter elever intervjua varandra som avslutning på vissa arbetsområden. Jag har skrivit om det tidigare här på bloggen till exempel i det här inlägget.

När jag tittade på klippet nedan slog det mig att det är lite synd att genomföra intervju bara i slutet av ett arbetsområde. Att sammanfatta sina lärdomar och att öva sig på att beskriva färg, form och idé är visserligen riktigt bra, men jag blev nu sugen på att föra in moment med kamratbedömning mitt under arbetsprocessen. En sådan kamratbedömning skulle kunna ge eleverna styrfart och öppna deras ögon för nya möjligheter. Jag tänker att det nog inte bara ger något för den som får bedömningen, utan säkert också skulle kunna ge något för den som ger. Om eleverna lär sig vad de ska titta på/bedöma så kommer de nog själva att vara mer uppmärksam på de delarna i det fortsatta arbetet. Det ska jag ta och testa.
Är det någon av er bloggläsare som har testat?

Synligt lärande i slöjdsalen

Vilka tekniker/pedagogiska trix använder du för att synliggöra elevernas lärande i slöjden?

Christer Lundahl, docent och lektor vid institutionen för pedagogik på Stockholms universitet, pratar i klippen nedan om aktiviteter för att synliggöra lärandet. Det handlar inte direkt om slöjd, men med god vilja och lite slöjd-slughet, kan man applicera hans tankar även i slöjden. Christer pratar om att använda Twitter för att sammanfatta en bok. Skulle man kunna använda Twitter för att sammanfatta sina slöjdkunskaper? I ett Tweet kan man bara använda 140 tecken, något som kräver att skribenten processar och extraherar sina tankar. Att få en begränsning som 140 tecken är produktivt för tänkandet, menar Christer Lundahl och jag är villig att hålla med.
En annan vinst med ett Twitterflöde som sammanfattar lärande är att eleverna kan se och ta del av vad de andra har förstått och läraren (och de andra eleverna) kan kommentera elevens bidrag.
Vill/kan man inte använda Twitter så skulle Post-it-lappar på whiteboarden kunna fungera nästan lika bra.

Jag tror jag fick till lite vasst där!

Jag låter mina treor summera sitt slöjdprojekt Kul-på-hjul med en liten intervju som vi spelar in och lägger på vår slöjdblogg tillsammans med en bild av den färdiga kul-på-hjul-saken. Förra året hade jag samma ambition, men jag lyckades inte riktigt genomföra det på grund av att jag inte hittat någon riktigt bra lösning för att få både bild och ljud på plats på ett smidigt sätt. Här kan du läsa mer om hur jag hittade en lösning för att lätt få in bilderna.

Nu har jag hittat en inspelningsapp som fungerar superbra för att eleverna ska kunna spela in ljud själva, ljudfilen blir i MP3-format, ljuden namnas och jag kan få dem sparade i min Google Drive automatiskt. Det var den app som jag provade som sista alternativ när jag sökt på "MP3 recorder" på AppStore. Den heter nämligen MP3 Blockflöjt. Varför ska man ha en speciell ljudinspelare för blockflöjt?, tänkte jag när jag bläddrade igenom sökresultatet. Det visade sig vara en felöversättning. Recorder är ju blockflöjt på svenska. Så kan det gå när maskiner får översätta. Det visade sig hur som helst att den appen var den bästa och smidigaste för våra behov. Nu har jag den installerad på våra två slöjd-iPods.

I torsdags spelade några av eleverna in intervjuer. Gången innan hade vi gått igenom vad som krävdes för att bli godkänd och vad som behövdes för att få mer än godtagbara kunskaper, för att bli "vass" som vi kallar det (vi arbetar med "kass-till-vass-trappor" inspirerade av Årstaskolan och Lotta Brolin. Tack Lotta!). Denna gång repeterade vi och eleverna fick köra igång. Jag fascineras och imponeras över hur eleverna helt spontant i intervjusituationerna hjälper varandra att visa att de kan nå "vass-målet" genom att ställa följdfrågor och ibland nästan lirka ur kompisarna fördjupade vassa reflektioner kring slöjdandet. Snacka om kompetenta barn!

Intervjuerna ligger på vår slöjdblogg under fliken Trä och metall. Intervjun med Holli och Loe är bra exempel på elever som har högklassig intervjuteknik.
"Jag tror jag fick till lite vasst där", sa Loe när han kom tillbaka efter att ha blivit intervjuad, och det var inte slöjdföremålet som hade vassa kanter.

Hur tänker eleverna kring de fyra långsiktiga målen?

Här intervjuar några elever i fyran varandra
om de datavirus de gjort.

Det här inlägget är en del av en av mina kursuppgifter på lärarlyftet för trä- och metallslöjdlärare.

När jag startade terminen som ny trä- och metallslöjdlärare funderade jag över hur jag skulle kunna göra eleverna medvetna om målen vi skulle arbeta mot.

Jag har tidigare, som lärare i svenska, arbetat med symbolbilder för att ge elever förståelse för olika tekniker och begrepp i läsning. Det har varit lyckat. Bilden/symbolen har hjälpt eleven att strukturera upp undervisningen och bilden/symbolen har blivit en bra ”kom ihåg” för eleverna när vi arbetar med olika lästekniker. Genom att symbolbilderna sammanfattar komplicerade begrepp eller komplexa tekniker i en symbol blir det möjligt att prata med eleverna om dessa begrepp och tekniker genom att bara peka på symbolen. Förståelsen för symbolen får man arbeta med att bygga upp succesivt hos eleverna.

Jag valde att arbeta med symbolbilder även i slöjden. Jag valde ut bitar ur de långsiktiga målen och gjorde symbolbilder för dessa (jag är inte helt nöjd med de bilder jag i all hast fiskade fram från Microsofts ClipArt, men de får duga så länge…). De bilder jag använde mig av var (se även tidigare inlägg):

Första bilden föreställer en varningsskylt. Den står för säkerhet och de elever som arbetat i slöjdsalen fick berätta för mig vilka regler som gällde för säkerheten. (mål 1)

Andra bilden föreställde en verktygslåda. Den står för verktyg och tekniker. (mål 1)

Tredje bilden föreställde en ordbok och en pratbubbla. Den står för ord och begrepp och jag berättade att det är viktigt att vi använder korrekta ord i slöjdsalen. (mål 3 och 4)

Fjärde bilden föreställde en tankebubbla, en pratbubbla och en mikrofon. Den står för att reflektera, berätta om sina lärdomar och göra någon form av logg. (mål 3 och 4)

Senare har jag i några av mina grupper även introduserat två bilder till:

En bild av en glödlampa och en penna som står för idéutveckling, skiss och ritning. (mål 2)

En bild av en checklista och en kompass som står för arbetsbeskrivning och riktning i arbetsprocessen. (mål 2)

Igår intervjuade jag fyra av mina fyror om hur de uppfattat de fyra första bilderna.

Här är intervjun med Mannegryn, Mopoo, Moroten och Totto (elevernas nicknamn på nätet):

Det var underbart att höra eleverna reflektera, de hade många riktigt intressanta tankar. De överaskade mig med sina svar på vissa frågor. 

Jag ska försöka sammanfatt elevernas svar. Eleverna kunde räkna upp målen ”känna till verktyg och tekniker”, ”säkerhet”, ”reflektera” och ”slöjdspecifika ord”.  De mål eleverna pratar om är de nedbrutna målen som jag skriver om ovan. Eleverna tyckte att reflektion var det svåraste. Jag blev överraskad av att de alla tyckte att säkerhet var det lättaste.

”...för man vill ju inte göra illa sig och så tänker man på det”, som en elev uttryckte det.

Eleverna trodde att de visst kunde ha nytta av det de lärt sig i slöjden utanför slöjdsalen. De tänkte att de kunde ha nytta av det om de till exempel skulle bli snickare eller om de skulle tälja i skogen till exempel tälja en grillpinne. En elev gav exempel på att man kunde ha nytta av det om man skulle arbeta med att göra skulpturer. En annan elev gav förslag på att man kunde ha nytta av det om man skulle göra ett dataspel eller ett tv-spel. Då kunde man kanske tälja först och komma på idéer.

Det är underbart att höra hur fria 10-åringar kan vara i tanken och det är härligt att de har så många idéer för slöjdens nytta. Gladast blir jag över att de tänker på slöjdandet som en katalysator för idéer till andra områden.

Jag tror att eleverna kanske inte riktigt förstod frågan om vad vi gjort på slöjden för att komma närmare målen. Eleverna gav exempel på att de hjälpt en elev som skurit sig lite när vi täljt och att de lärt sig att ha tålamod när de slipar. De nämnde inte att de lärt sig och börjat använda en mängd slöjdord och en mängd tekniker samt att de reflekterat över sitt lärande genom intervjuer. Kanske behöver jag som lärare uppmärksamma eleverna om att de faktiskt lärt sig detta?

På frågan om hur vi kan fortsätta att arbeta mot målen gav en elev förslag på att vi kunde samlas i slutet av varje lektion och gå igenom det vi lärt oss. Det är något vi gör på de flesta lektioner.

Andra elever gav förslag på olika tekniker vi kunde arbeta med. När jag frågade vad de ville göra för föremål för att nå målen gav de förslag på tavla, svärd och en säng, kanske till och med en våningssäng.

"Om vi alla samarbetar så kan vi göra en stor säng", sa en elev. "Vi skulle lära oss spika, slipa", ja de var alla överens om att de skulle lära sig massor genom detta och sedan skulle de alla kunna ligga i sängen och ha det mysigt.