Skalbaggar i torrpastell

Treorna har övat på att se och rita linjer och mönster samt bekantat sig med torrpastell och tränat på att skapa volym med färg. Det blev makalösa insekter!

Arbetsområdet hade två delar. På första lektionen fick eleverna skapa formen på insekterna. Jag introducerade med att visa grundformen för en insekt: bakkropp, mellankropp, huvud. Två framben som pekar framåt och två par bakben som pekar bakåt. För att ge alla elever en bra möjlighet att komma igång och för att visa på stora variationsmöjligheter i form och mönster valde jag att starta med att låta slumpen avgöra form och mönster åt eleverna. Tärning fick vara slumpgenerator. Eleverna fick små lappar och var sin tärning. Varje tärningssiffra gav en specifik form på insektens olika delar. En sexa gav möjlighet att välja fritt.

Jag valde att visa övningen med projektorn och kunde därmed styra så att alla kunde hänga med och kunde ge lite tips och idéer till de olika delarna. Eleverna gillade spelifieringen av det här momentet. Att få en sexa var mest uppskattat, men jag tror inte det hade blivit lika lyckat om alla alltid fått välja fritt. Att bli "anvisad" en form blev en utmaning att rita på ett nytt och lite obekant sätt vilket jag tror kan vara utvecklande. Eleverna reproducerade inte bara sin bild av hur en insekt såg ut utan utmanades att se nya former och linjer.

Nästa steg blev att förstora sin insekt på ett växtpresspapper med blyerts. Man kan använda andra papper med lite mera gräng. Jag valde växtpresspapper för att jag tycker att färgen på papperet lyfter fram torrpastellkritorna på ett härligt sätt, grängen gör att kritornas färg verkligen blir intensiva och de utstickande delarna syns bra (på svart bakgrund blir de lite osynliga).

Det tredje steget i den här första delen var att fylla i alla linjer med svart lim i en pipflaska. Svart lim hade jag blandat till av Marvin Medium och svart akrylfärg (ca 4 delar medium och en del akrylfärg). Här är lite tips för att blanda till det svarta limmet.
Det tar lång tid för limmet att torka (ca en dag) och bilderna behöver ligga helt plant när de torkar. Tänk på att antingen ge elever som är frånvarande möjlighet att göra insekter innan pass två eller gör extra-bilder till de eleverna så att alla kan delta i pass två. Gör också en egen som du kan ha som demonstrations exemplar för krit-momentet.

Nästa pass var det dags att sätta färg på våra skalbaggar. Jag introducerade med att återkoppla till förra lektionen och visa hur limmet torkat och skapat fält. Sedan introducerade jag kritorna. Jag berättade lite om pastellkritornas egenskaper och om hur asken skulle användas. Vi har en bild av ordningen kritorna ska ligga i fasttejpad i locket så att eleverna kan hålla ordningen. Det gör det lättare att se om någon krita saknas i någon ask och det ser trevligt ut att öppna en ask med kritorna i harmonisk ordning.

Eleverna fick utmaningen att försöka skapa volym genom färg. Jag visade hur de skulle utgå från den tänkta högsta punkten på skalbaggen och starta med vit färg för att sedan bygga vidare med analoga färger. Slutligen används fingret för att sudda ut färg så att det blir en fin färgövergång. Det här imponerade på eleverna och de var ivriga att sätta igång.
När eleverna var klara fixerades den lite dammiga kritytan med fixativ. Vi gjorde det utomhus på grund av den starka lukten.

Det här upplägget gör att alla elever får öva på att se och rita linjer och de får testa pastellkritor på ett sätt som gör att alla lyckas. De avgränsade fälten gör att alla skalbaggar blir fantastiska på olika sätt. Utmaningen att skapa volym med färg gav motivation till att bekanta sig med färgcirkeln i praktiken. De letade efter analoga färger och provade olika kombinationer.

Våra insekter var tänkta till en stor öppet-hus-tillställning som var planerad till nästa vecka. Nu blir det ingen sådan på grund av Corona, men vi har gjort en digital utställning på vår digitala skoltidning med hjälp av Animoto.

Är du rädd för färg?

Tydligen kallas det "Kromofobi". Hör och se författaren och designern Ingrid Fetell Lee prata om hur hon knäckte koden till vilken design som frambringar känslan av glädje.

Läs även artikeln Scared of too much color in your life? Learn to let go of your fear — and find more joy

Stereotypa bilder med yngre elever

Hur kan man arbeta med stereotypa bilder med yngre elever?

I det reviderade förslaget till ny kursplan i bild är "bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar normer och stereotyper" en del i av avsnittet bildanalys i det centrala innehållet för 1-3. Normer och stereotyper har inte funnits med så uttalat tidigare för de yngre åldrarna. Det är intressant att det nu blir tydligt att vi behöver börja arbeta med detta redan på lågstadiet. Det är viktigt och bra eftersom våra elever dagligen befinner sig mitt i ett bildflöde som oundvikligen påverkar dem. Utan kunskaper om att läsa bilder blir de lätt offer för bildbudskap som har negativ påverkan på deras liv.

Förslaget är visserligen ännu inte beslutat, men det kommer sannolikt att bli vårt styrdokument inom kort. Även nu, innan revideringen, har vi, med utgångspunkt från kursplanens syftesformulering och förmågor, haft anledning att redan i årskurs 1-3 arbeta med normer och stereotyper i bilder. Se exempelvis "Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid." och "analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.".
Det finns en mängd riktigt bra lärarmaterial gällande normer och stereotyper, t ex:

Bilders makt - ett verktyg för fördjupad visuell läskunnighet om rasistiska stereotyper skapat av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Propaganda och bilders makt - från Statens medieråd är ett metodmaterial bestående av en lärarhandledning och de två modulerna Bild är ett språk och Konsten att övertyga.
Könsnormer i bildspråket - från Statens medieråd är ett pedagogiskt material som fokuserar på bilder och genus – vad som formar vår uppfattning av, och våra förväntningar på, hur kvinnor och män är och bör vara.

Materialen är bra och innehåller t ex bildexempel som kan användas direkt i klassrummet. Gemensamt för ovanstående material är dock att de riktar sig till lärare som undervisar äldre elever. Vi som undervisar yngre kan med fördel använda materialet för egen fortbildning och fördjupning, men exempelbilderna och övningsförslagen är inte anpassade till elever i årskurs F-3.
En fördel med att normer och stereotypa bilder blir ett del av kursplanen även för de yngre eleverna är att det då behöver utvecklas stödmaterial även för dem. Vad gör vi då så länge?

Jag har klurat och har nu provat en lektion för att arbeta med stereotypa bilder. Jag valde en aspekt av stereotypa bilder, nämligen kön. Jag startade med att rita en enkel människofigur på whiteboarden. Jag frågade om eleverna kunde säga något om figuren. Var den ung/gammal? Tjej/kille? Nej, det gick inte riktigt att säga, konstaterade vi. Figuren var NEUTRAL.

Jag frågade sedan eleverna vad jag skulle lägga till på figuren om jag ville berätta med bild att figuren var en tjej. Eleverna fick komma med förslag och jag ritade en likadan figur bredvid den neutrala där de olika förslagen ritades in till elevernas förtjusning. För varje förslag frågade jag om det inte var något som även killar hade/kunde ha. Jo, det kunde de, konstaterade eleverna för varje förslag, men vi kom överens om att jag ändå ritade det. Speciellt roligt blev det när de ville att jag skulle rita ögonfransar på tjej-figuren och jag fick närskåda en kille i klassen för att se om inte han också hade ögonfransar.

När tjej-figuren hade fått en mängd attribut var det dags för en kill-figur som också ritades på whiteboarden vid sidan av den neutrala. Jag summerade rit-övningen med att påminna eleverna att de, gång på gång sagt att allt som jag ritat också kan förekomma på den andra könet. Så bilderna visar egentligen inte hur alla tjejer/killar ser ut och jag gav dem sedan ordet för den typ av bilder jag ritat: STEREOTYPER. I varje klass var det bara 2-3 elever som hört ordet tidigare.
Jag berättade också att den typen av bilder används i många böcker, filmer och i reklam och att det då också är ganska vanligt att killarna gör saker medan tjejer är passiva (jag ändrar killens kroppsspråk på kill-figuren).

Sedan var det dags för eleverna att träna. De fick bilderböcker (tack Gottsundabiblioteket för att ni plockade ihop en så bra bunt med böcker åt oss!) och i uppgift att två och två identifiera bilder som visade stereotyper och bilder som var neutrala (eller bryter mot en stereotyp). De fick två gröna pappersremsor och två röda och fick i uppgift att markera stereotypa bilder med röd lapp och neutrala med grön.

Jag blev imponerad av eleverna. Många var riktigt bra på att hitta vilka bilder som kunde kategoriseras som stereotypa eller neutrala. Det var bra att de arbetade två och två så att de kunde få draghjälp av varandra. När de lagt i sina lappar fick de visa sina fynd för ett annat par och sedan tittade vi på några av bilderna tillsammans och några elever fick visa med bild-projektorn och berätta hur de tänkt.

Kanske inte alla elever riktigt greppade begreppet stereotyp, men det här kan vara ett första steg i att arbeta med det. Eleverna var engagerade, aktiva och det kändes som att det var rätt bildvärld att börja arbeta med. Eleverna möter många andra typer av bildvärldar t ex reklam, dataspel och film. Det kan bli senare projekt.
Vi avrundade med att prata lite kort om vad det kunde finnas för nytta med att kunna identifiera stereotypa bilder. Den frågan var det ganska få elever som hade idéer kring. De flesta verkade inte kunna se eller förstå hur stereotypa bilder kunde påverka dem och det är kanske också helt naturligt för åldern. Likväl kan vi, ur ett vuxenperspektiv, se att de påverkas. Vi behöver inte "skriva detta på näsan" på eleverna, men det känns viktigt att väcka frågan och lägga in moment som kan rusta deras bild-seende med bra norm-spanar-linser. Jag avslutade med att visa några väldigt köns-stereotypa reklambilder och några väldigt köns-normbrytande exempel på reklam. De bilderna kanske gjorde att några fler förstod vinsten med att ha koll på vad en stereotyp är.

Det här var ju en "prat-lektion" och min tanke är att vi också ska göra någon praktisk bilduppgift kopplad till det här. Jag har en lite suddig idé på vad vi ska göra, men ska nog tänka några varv till innan idén tar form. Har ni några idéer på hur man kan jobba vidare praktiskt efter det här?