Jag uppmanar eleverna att tänka och klura ut lösningar, om de inte kan komma på själva uppmanar jag dem att fråga en kompis och tillsammans med denne klura ut en lösning. I tredje hand skriver du upp sitt namn på whiteboardens hjälp-lista för att få hjälp från mig. Då ska de helst ha en idé på lösning som de ska bolla med mig.
Det här är arbetssättet jag försöker driva. Jag försöker uppmärksamma och berömma elever som är bra på att hjälpa och uppmuntrar elever som klurar lösningar tillsammans. Jag försöker också bjuda in till gemensamt klurande om någon elev stöter på något intressant problem, som till exempel när "Gold Star" stötte på ett problem med sin nalle på hjul.
Det fungerar olika bra i olika grupper. Kanske spelar också ålder roll. Jag tycker att årskurs treor oftast är väldigt bra på det här. De är ofta påhittiga och kan komma med spännande lösningsförslag.
Tanken bakom arbetssättet är att eleverna ska träna sin problemlösningsförmåga. Jag vill att de ska tvingas tänka till själva och att de ska få träna sig på att diskutera sig fram till lösningar tillsammans med andra.
Det är inte bara den som får hjälp som blir hjälpt. Den som hjälper sätter ord på sina kunskaper och befäster därmed sitt lärande. Det här är något som forskning påvisar och detta tar Didaktorn upp i sitt podavsnitt Hjälp till självhjälp där läraren Tommy Lucassi berättar hur han arbetar med att använda eleverna som resurser för varandra.
Här är avsnittet: Hjälp till självhjälp
