Slöjdspecifika ord

En dialog från treornas mini-logg-skrivande i slutet av lektionen:

E: Vad hette det där ordet du sa i början?
L: Ryggsåg?
E: Nej, inte det...
L: Såghållare?
E: Nej, det var något på k... Något man gör. Inte såga, något annat ord du sa. 
L: Kapa?
E: Jaaa! Kapa! Kapa, var det!
L: Ja, kapa rundstaven!

Slöjd och IT - Barbro Sköldenberg

Lyssna på min nät-slöjd-kollega, Barbro Sköldenberg, när hon berättar om hur hon och hennes elever arbetar med bloggen i slöjdundervisningen på ett språkutvecklande sätt.

UR Lärarrummet: Slöjd och IT - hur går det ihop?

I klippet får vi följa med när eleverna spelar in ett avslutande nyhetsprogram för bloggen Nalleresan.

Kanske en fråga...

Du kan svara på frågan på vår
slöjdstafettblogg.

-Hur ska vi göra för att få fler att upptäcka vår slöjdstafettblogg? frågade jag en elev häromveckan.
-Kanske man kan ställa en fråga som de ska svara på? föreslog eleven.

Bra idé, eller hur!

Nu kan man svara på en nyfiken stafettfråga på vår slöjdstafettblogg och jag har lockat Sveriges alla slöjdlärare att gå dit och svara med sina elever genom att lägga en blänkare i Facebook-gruppen Nationellt centrum för slöjdämnet.

Gå dit och svara du med och låt gärna dina elever svara också! Du hittar frågan i högerspalten på vår slöjdstafettblogg www.slojdstafetten.se.

Slöjdkonferens

Efter två fullmatade dagar på slöjdkonferens i Stockholm känner jag mig riktigt slöjdboostad. Genom en bred kavalkad med olika föreläsare som tagit upp olika aspekter på slöjd, från gerillaslöjd till bedömning och äventyrsslöjd, har en rik och mångfacetterad bild av vårt ämne målats upp. 

Konferensen fick mycket kritik i Facebook-gruppen Nationellt centrum för slöjd när den utannonserades på grund av det dyra priset. Den fullsatta aulan vittnar antagligen om fortbildningssvältfödda slöjdlärarnas goda förmåga att övertala sina rektorer att bekosta konferensavgiften. 

Slöjdfortbildning är ovanlig upplyser gamla slöjdlärarrävar mig om under konferensens fikapauser. Tydligen har det inte funnits fortbildning som är skräddarsydd för just slöjd att tillgå de senaste åren. Som SO och svensklärare är jag van att kunna välja och vraka bland fortbildning. Som ny slöjdlärare under pågående utbildning har jag inte hunnit märka av den här bristen. Jag var lite tveksam till att anmäla mig till konferensen eftersom jag som slöjdläarrstudent redan får så mycket input i ämnet, men jag är nu väldigt glad över att ha deltagit. 

Var konferensen värd priset? Jag tycker fortfarande att konferensen var fasligt dyr, men innehållet och arrangemanget var väldigt bra. Jag är boostad och nöjd, men jag önskar samtidigt att kommande liknande konferenser skulle ha ett pris som möjliggjorde för fler slöjdlärare att delta. Jag tror att priset var en hög tröskel för många slöjdlärares möjligheter att delta.

Fikapauserna var konferensens "backchannel" där slöjdlärare från olika delar av landet nätverkade, utbytte erfarenheter, jämföde verksamheter och förutsättningar samt inspirerade och inspirerades.

Barbro Sköldenberg berättar även om det nya
slöjdblogg-projektet REdesignIT

Bland talarna på konferensen fanns många guldkorn.

Barbro Sköldenberg berättade om projektet Nalleresan där hennes elevers slöjdsydda nalle rest runt i Sverige och samlat hälsningar från skolbarn från olika delar av landet. Hon delade med sig av erfarenheter av vinsterna hon erfarit med att göra eleverna till skribenter på nätet. Läs mer om projektet på www.nalleresan.se. 

Den flippade slöjdsalen hjälper pedagogen att
se lärandet menar Leif Blomqvist

Leif Blomqvist berättade om sin flippade slöjdsal där hans genom sina egenproducerade instruktionsfilmer fått mer tid till att vara närvarande i elevernas lärande. Instruktionsfilmerna finns samlade på hans slöjdblogg www.sarlaslojd.wordpress.com. 

Frida Arnqvist Engström visar exempel på hängivna
slöjdares slöjdtatueringar

Idag kickstartades konferensdagen igång med bloggerskan Frida Arnqvist Engström. Frida är frilansande journalist, föreläsare och författare. Sedan 2008 har hon generöst delat med sig av sina slöjdspaningar på bloggen Kurbits.nu. Vi fick en mängd mustiga exempel på slöjduttryck i vårt moderna samhälle i form av till exempel garngraffiti, gerillaslöjd och craftivism. Om du inte redan gör det – börja följa hennes blogg www.kurbits.nu. 

Problemlösning med wienerbröd

Förra vecka avslutade vi årskurs 3 röd grupps lektion med att tillsammans försöka hitta en lösning för A:s wienerbröd på hjul. A ville att wienerbrödet skulle rulla liggandes. Men hur skulle han sätta fast hjulen så att den rullade som han ville? Eleverna kom på flera lösningar. A fick i uppgift att klura och till nästa slöjdtillfälle välja ut en lösning.

Idag var slöjd igen för röda gruppen, men nu var A sjuk. På eget initiativ tog gruppen ändå vid där vi slutade förra gången. 

-Jag vet en lösning för wienerbrödet! Får jag visa?

-Jag har också en!

Det kan man inte säga nej till. Den här gången ritade vi på tavlan. Nu är vi ännu mer spända på vilken lösning A kommer att välja och kommer det att fungera?

Jag gillar det här med att lyfta upp ett slöjdproblem i grupp. Eleverna formar lösningar tillsammans där ett lösningsförslag bygger vidare på ett annat. Elever som är vana problemlösare får briljera och elever som är ovana får modeller och kan få smak för denna viktiga slöjdförmåga. 

Ketchupeffekt i slöjdstafetten

Först kommer inget, sedan kommer inget, sedan kommer massor. Precis som det kan vara med en ketchupflaska verkar det vara med våra slöjdstafetter. I förra inlägget skrev jag om hur vi väntat och väntat på hälsningar från våra utskickade pinnar. Den här veckan har vi fått tre hälsningar från tre olika pinnar och det är så grymt kul.

Expresspinnen har besökt Sofielundsskolan i Malmö, skolan som skickade ut Nallen som var inspirationskällan till våra slöjdstafetter. På Sofielundsskolan poserade den numera beresta Nallen med vår fina guldiga pinne.

Den gröna Östpinnen har besökt Stordammens skola i Sävja. Där har årskurs 4 sytt personliga nallar.

Vi har även en slöjdstafett i Uppsala kommun. Tanken med Uppsalastafetten är att knyta samman slöjdlärarna och slöjdeleverna i kommunen och synliggöra ämnet mera. Vi har i veckan fått en hälsning från Vaksalaskolan i centrala Uppsala. Där bygger eleverna öar.

Expresspinnen

Vi har nästan väntat ihjäl oss på någon hälsning från de fyra slöjdstafettpinnar vi skickade iväg i början av januari. Först väntade vi förväntansfullt nyfiket. Sedan väntade vi ivrigt otåligt. På sista tiden har vi lekt detektiver för att försöka få fatt var pinnarna kan vara och försöka erbjuda vår hjälp och stöd.

Var vi för naiva då vi skickade ut våra fina pinnar på äventyr? Var vi för naiva då vi trott att andra slöjdlärare och slöjdelever skulle bli entusiastiska över stafettuppdraget? Kanske lite, men jag tror ändå att pinnarna är i rörelse, i en väldigt långsam stafett. Kanske måste det få ta tid. De som tar emot pinnarna behöver få ta den tid de behöver. Kanske är det första gången de dokumenterar sin lektion med kamera. Kanske är det första gången de skriver något för en blogg. Då får det ta lite tid eftersom det är ett viktigt steg. Vi får ha tålamod.

Tålamod, men samtidigt behöver vi lite action! Det är därför vi nu lanserar Expresspinnen. Expresspinnen presenteras i filmen nedan. Det är en femte pinne i slöjdstafetten och den kommer att gå lite kors och tvärs genom Sverige i snabb hastighet. De som är intresserade av att anta utmaningen anmäler sitt intresse på vår stafettwebbplats. När pinnen kommer har pinnmottagarna en vecka på sig att genomföra pinnens uppdrag innan pinnen ska skickas vidare. Det här tror vi ska skapa lite flöde på vår slöjdstafettblogg.

Vill du och dina elever delta? Anmäl ert intresse här!

Se även vår lokala slöjdstafett - Slöjdstafetten i Uppsala.