Slöjden kan inspirera digitalkunskapen

"Ersätt skolslöjden med sociala medier-kunskap", skriver Internetworlds Jack Werner.

Gärna dataslöjd i skolan, men aldrig som ersättning av slöjdämnet, tänker jag. Digitalkunskap* behöver in i alla ämnen i skolan. Skolan ska vara en del i samhället. Dagens samhälle är digitalt, alltså ska skolan låta det digitala genomsyra skolämnena. I den bästa av världar skulle inga särskilda IT-lektioner behöva finnas. De digitala redskapen ska vara en naturlig del i den verktygslåda som skolan förfogade över och IT skulle användas vid sidan av papier mache och svampexkursioner.
Vi är, på de flesta skolor i Sverige, inte där ännu. Digitalkunskap behöver fortfarande på många håll ligga som särskilda lektioner för att de baskunskaper som behövs för en bra digital-kunskpas-integrering i alla ämnen ska komma på plats.

Slöjden är unik med att kombinera hantverkskunnande, miljömedvetenhet och entreprenörskap med estetiska synpunkter och en medveten formgivning som eleven själv varit aktiv i att utforma och genom att eleverna själva jobbar med verktyg och redskap (Visst är det bra formulerat? Jag ska inte ta åt mig äran. Det är snyggt formulerat av Kajsa Borg från slöjdlärarutbildningen vid Umeå universitet.). Samspelet mellan handens arbete, känslan för material och tankens fantasi och kreativitet kan inte ersättas med någon form av digitalkunskap. Digitalkunskap kan komplettera och effektivisera slöjden på samma sätt som digitalkunskap kan komplettera och effektivisera skolans övriga ämnen.

Det som är speciellt med slöjden och det pratas alltmer kring slöjd och IT/Makerkultur i samma mening är att slöjden har styrkor som digitalkunskap kan lära sig av. "Hantverkskunnande, miljömedvetenhet och entreprenörskap med estetiska synpunkter och en medveten formgivning som eleven själv varit aktiv i att utforma och genom att eleverna själva jobbar med verktyg och redskap", allt det gäller även för digitalkunskapen. Slöjden har en stark tradition av idéutveckling och kreativt arbete. Vi kan dela med oss av slöjdens unika pedagogiska tänk till digitalkunskapen och vi kan även ta del av vinster från digitalkunskapen in i slöjden.

Här nedan ser ni ett verktyg som används i Maker-sammanhang.




*ordet Digitalkunskap är, av vad jag förstår, myntat av Teacher Hack

Dataslöjd på schemat?

Kia Höök, professor på Institutionen för Data- och Systemvetenskap vid KTH, propagerade redan 2009 för införandet av det nya skolämnet "Dataslöjd" i skolan. På samma sätt som elever får skapa i textil, metall och trä borde elever få skapa digitalt och till exempel skapa webbsidor, spel och prova på att programmera.

Darja Isaksson, vd för Ziggy Creative Colony höll ett brandtal för makerkulturen i skolan på Internatdagarna 2013. Makers tror inte att internet fördummar oss eller håller på att förstöra våra liv. Makers förstår vad man kan göra med digital teknik och de skapar, de blir kreativa. Det de inte kan, det lär de sig, för Makers lever livslångt lärande, menar Darja.

Se hela hennes grymt inspirerande pecha kucha här nedan.
Läs även mitt inlägg om detta i min IT-blogg I love IT.

Vad händer efter "Herre Gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden"?

"Det var en gång för länge sedan ett stycke trä."

Så startar den klassiska berättelsen om Pinocchio som nu går som familjeteater på Uppsala Stadsteater. Helt klart sevärd, men lite läskig för de yngre. "Välkryddad och charmig" skriver recensenten i UNT. Jag har sett den idag med min familj och känner mig uppfylld av en färgstark teaterupplevelse.

Berättelsen handlar, som bekant, om den fattige dockmakaren Geppetto som en dag hittar ett stycke trä som han skapar en docka av. Som ett mirakel får dockan liv och Geppetto döper den till Pinocchio.

Får det dina elever skapar i slöjden liv? Hur ser det livet ut? Vem använder saken? Vad känner de för slöjdföremålet? Vilken kulturell betydelse får slödsaken i familjen? Vad händer efter "Herre Gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden"?. Det skulle vara kul att ta reda på... Kanske det kan bli ett fotoprojekt i vår... Jag ska klura på det. Är det någon som vill haka på och ta reda på detta?

Att berätta med film

Filmsalen låg i min grundskola i källaren, precis under personalrummet. Att få gå till filmsalen var en ynnest. Att få sätta sig på de machesterklädda nedfällbara stolssitsarna och se på film det var lyxskola. Jag kommer ihåg hur det luktade, jag kommer ihåg dammet i ljuset från filmprojektorn.
Jag hade ingen tanke då på att jag själv skulle göra film tillsammans med mina elever när jag blev stor.

Att skapa film är idag lätt och något som var man kan göra. Jag tror att många av mina kollegor tror att det är svårt, men de har fel. Det är lätt. Faktiskt. Speciellt om man låter eleverna vara med.
Många tror också att det tar lång tid, men det behöver inte alls ta lång tid. Speciellt inte om man använder sig av iMovie Trailerverktyg. Med det kan man på en halvtimme skapa en cool trailer som ser helproffsig ut. Hur är det möjligt? Jo, verktyget har en styrd storyboard som man följer och dirigeras till att filma exakt rätt längd på klippen. Se mer om hur man gör här.

Fascinationen för film tycks inte ha mattats av. Mina elever verkar tycka att det är lika häftigt med film i skolan som jag tyckte när jag gick i grundskolan även fast de de inte har någon filmsal och även fast de flesta av dem har tillgång till miljontals filmer i sin ficka bara något klick bort. Film engagerar, inspirerar och berättar.

Här nedan är två filmer vi gjort de senaste veckorna. De är en del i vårt bloggprojekt Slöjdstafetten.

Jag tror jag fick till lite vasst där!

Jag låter mina treor summera sitt slöjdprojekt Kul-på-hjul med en liten intervju som vi spelar in och lägger på vår slöjdblogg tillsammans med en bild av den färdiga kul-på-hjul-saken. Förra året hade jag samma ambition, men jag lyckades inte riktigt genomföra det på grund av att jag inte hittat någon riktigt bra lösning för att få både bild och ljud på plats på ett smidigt sätt. Här kan du läsa mer om hur jag hittade en lösning för att lätt få in bilderna.

Nu har jag hittat en inspelningsapp som fungerar superbra för att eleverna ska kunna spela in ljud själva, ljudfilen blir i MP3-format, ljuden namnas och jag kan få dem sparade i min Google Drive automatiskt. Det var den app som jag provade som sista alternativ när jag sökt på "MP3 recorder" på AppStore. Den heter nämligen MP3 Blockflöjt. Varför ska man ha en speciell ljudinspelare för blockflöjt?, tänkte jag när jag bläddrade igenom sökresultatet. Det visade sig vara en felöversättning. Recorder är ju blockflöjt på svenska. Så kan det gå när maskiner får översätta. Det visade sig hur som helst att den appen var den bästa och smidigaste för våra behov. Nu har jag den installerad på våra två slöjd-iPods.

I torsdags spelade några av eleverna in intervjuer. Gången innan hade vi gått igenom vad som krävdes för att bli godkänd och vad som behövdes för att få mer än godtagbara kunskaper, för att bli "vass" som vi kallar det (vi arbetar med "kass-till-vass-trappor" inspirerade av Årstaskolan och Lotta Brolin. Tack Lotta!). Denna gång repeterade vi och eleverna fick köra igång. Jag fascineras och imponeras över hur eleverna helt spontant i intervjusituationerna hjälper varandra att visa att de kan nå "vass-målet" genom att ställa följdfrågor och ibland nästan lirka ur kompisarna fördjupade vassa reflektioner kring slöjdandet. Snacka om kompetenta barn!

Intervjuerna ligger på vår slöjdblogg under fliken Trä och metall. Intervjun med Holli och Loe är bra exempel på elever som har högklassig intervjuteknik.
"Jag tror jag fick till lite vasst där", sa Loe när han kom tillbaka efter att ha blivit intervjuad, och det var inte slöjdföremålet som hade vassa kanter.

Hemtentan inlämnad!

Nu har jag just laddat upp min hemtenta i metall i inlämningsmappen. Det känns väldigt bra. Metall är ett väldigt spännande material med stor potential för skapande och kreativitet. Jag skulle gärna vilja utveckla mina kunskaper mycket mer inom det här området både för användande inom skolslöjden och även privat.

I vår har jag förmånen att få ha workshop i metall i min lärarlyftutbildning. Det ser jag fram emot.

I arbetet med hemtentan har jag stött på en del riktigt bra material i ämnet på nätet. Här nedan är ett exempel.

Fyror flätar

Mina fyror har kommit en bra bit med sina korgprojekt. Vi flätar med peddingrotting som vi köper i rullar från Slöjddetaljer. Förra terminen hörde jag av mig till dem för att fråga var materialet kommer från och vad framställningen har för miljöbelastning. Jag fick svar att det kommet från en palm som växer i Kina och att det fraktas hit med båt. Jag skrev då tillbaka, tackade för svaret och frågade om angående framställningen och eventuell miljöbelastning. Jag har faktiskt inte fått något svar ännu. Jag ska nog ta och skriva till dem igen.

Rottingspiralen gungar på ett roligt sätt.