Skalbaggar i torrpastell

Treorna har övat på att se och rita linjer och mönster samt bekantat sig med torrpastell och tränat på att skapa volym med färg. Det blev makalösa insekter!

Arbetsområdet hade två delar. På första lektionen fick eleverna skapa formen på insekterna. Jag introducerade med att visa grundformen för en insekt: bakkropp, mellankropp, huvud. Två framben som pekar framåt och två par bakben som pekar bakåt. För att ge alla elever en bra möjlighet att komma igång och för att visa på stora variationsmöjligheter i form och mönster valde jag att starta med att låta slumpen avgöra form och mönster åt eleverna. Tärning fick vara slumpgenerator. Eleverna fick små lappar och var sin tärning. Varje tärningssiffra gav en specifik form på insektens olika delar. En sexa gav möjlighet att välja fritt.

Jag valde att visa övningen med projektorn och kunde därmed styra så att alla kunde hänga med och kunde ge lite tips och idéer till de olika delarna. Eleverna gillade spelifieringen av det här momentet. Att få en sexa var mest uppskattat, men jag tror inte det hade blivit lika lyckat om alla alltid fått välja fritt. Att bli "anvisad" en form blev en utmaning att rita på ett nytt och lite obekant sätt vilket jag tror kan vara utvecklande. Eleverna reproducerade inte bara sin bild av hur en insekt såg ut utan utmanades att se nya former och linjer.

Nästa steg blev att förstora sin insekt på ett växtpresspapper med blyerts. Man kan använda andra papper med lite mera gräng. Jag valde växtpresspapper för att jag tycker att färgen på papperet lyfter fram torrpastellkritorna på ett härligt sätt, grängen gör att kritornas färg verkligen blir intensiva och de utstickande delarna syns bra (på svart bakgrund blir de lite osynliga).

Det tredje steget i den här första delen var att fylla i alla linjer med svart lim i en pipflaska. Svart lim hade jag blandat till av Marvin Medium och svart akrylfärg (ca 4 delar medium och en del akrylfärg). Här är lite tips för att blanda till det svarta limmet.
Det tar lång tid för limmet att torka (ca en dag) och bilderna behöver ligga helt plant när de torkar. Tänk på att antingen ge elever som är frånvarande möjlighet att göra insekter innan pass två eller gör extra-bilder till de eleverna så att alla kan delta i pass två. Gör också en egen som du kan ha som demonstrations exemplar för krit-momentet.

Nästa pass var det dags att sätta färg på våra skalbaggar. Jag introducerade med att återkoppla till förra lektionen och visa hur limmet torkat och skapat fält. Sedan introducerade jag kritorna. Jag berättade lite om pastellkritornas egenskaper och om hur asken skulle användas. Vi har en bild av ordningen kritorna ska ligga i fasttejpad i locket så att eleverna kan hålla ordningen. Det gör det lättare att se om någon krita saknas i någon ask och det ser trevligt ut att öppna en ask med kritorna i harmonisk ordning.

Eleverna fick utmaningen att försöka skapa volym genom färg. Jag visade hur de skulle utgå från den tänkta högsta punkten på skalbaggen och starta med vit färg för att sedan bygga vidare med analoga färger. Slutligen används fingret för att sudda ut färg så att det blir en fin färgövergång. Det här imponerade på eleverna och de var ivriga att sätta igång.
När eleverna var klara fixerades den lite dammiga kritytan med fixativ. Vi gjorde det utomhus på grund av den starka lukten.

Det här upplägget gör att alla elever får öva på att se och rita linjer och de får testa pastellkritor på ett sätt som gör att alla lyckas. De avgränsade fälten gör att alla skalbaggar blir fantastiska på olika sätt. Utmaningen att skapa volym med färg gav motivation till att bekanta sig med färgcirkeln i praktiken. De letade efter analoga färger och provade olika kombinationer.

Våra insekter var tänkta till en stor öppet-hus-tillställning som var planerad till nästa vecka. Nu blir det ingen sådan på grund av Corona, men vi har gjort en digital utställning på vår digitala skoltidning med hjälp av Animoto.

Är du rädd för färg?

Tydligen kallas det "Kromofobi". Hör och se författaren och designern Ingrid Fetell Lee prata om hur hon knäckte koden till vilken design som frambringar känslan av glädje.

Läs även artikeln Scared of too much color in your life? Learn to let go of your fear — and find more joy

Stereotypa bilder med yngre elever

Hur kan man arbeta med stereotypa bilder med yngre elever?

I det reviderade förslaget till ny kursplan i bild är "bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar normer och stereotyper" en del i av avsnittet bildanalys i det centrala innehållet för 1-3. Normer och stereotyper har inte funnits med så uttalat tidigare för de yngre åldrarna. Det är intressant att det nu blir tydligt att vi behöver börja arbeta med detta redan på lågstadiet. Det är viktigt och bra eftersom våra elever dagligen befinner sig mitt i ett bildflöde som oundvikligen påverkar dem. Utan kunskaper om att läsa bilder blir de lätt offer för bildbudskap som har negativ påverkan på deras liv.

Förslaget är visserligen ännu inte beslutat, men det kommer sannolikt att bli vårt styrdokument inom kort. Även nu, innan revideringen, har vi, med utgångspunkt från kursplanens syftesformulering och förmågor, haft anledning att redan i årskurs 1-3 arbeta med normer och stereotyper i bilder. Se exempelvis "Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid." och "analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.".
Det finns en mängd riktigt bra lärarmaterial gällande normer och stereotyper, t ex:

Bilders makt - ett verktyg för fördjupad visuell läskunnighet om rasistiska stereotyper skapat av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Propaganda och bilders makt - från Statens medieråd är ett metodmaterial bestående av en lärarhandledning och de två modulerna Bild är ett språk och Konsten att övertyga.
Könsnormer i bildspråket - från Statens medieråd är ett pedagogiskt material som fokuserar på bilder och genus – vad som formar vår uppfattning av, och våra förväntningar på, hur kvinnor och män är och bör vara.

Materialen är bra och innehåller t ex bildexempel som kan användas direkt i klassrummet. Gemensamt för ovanstående material är dock att de riktar sig till lärare som undervisar äldre elever. Vi som undervisar yngre kan med fördel använda materialet för egen fortbildning och fördjupning, men exempelbilderna och övningsförslagen är inte anpassade till elever i årskurs F-3.
En fördel med att normer och stereotypa bilder blir ett del av kursplanen även för de yngre eleverna är att det då behöver utvecklas stödmaterial även för dem. Vad gör vi då så länge?

Jag har klurat och har nu provat en lektion för att arbeta med stereotypa bilder. Jag valde en aspekt av stereotypa bilder, nämligen kön. Jag startade med att rita en enkel människofigur på whiteboarden. Jag frågade om eleverna kunde säga något om figuren. Var den ung/gammal? Tjej/kille? Nej, det gick inte riktigt att säga, konstaterade vi. Figuren var NEUTRAL.

Jag frågade sedan eleverna vad jag skulle lägga till på figuren om jag ville berätta med bild att figuren var en tjej. Eleverna fick komma med förslag och jag ritade en likadan figur bredvid den neutrala där de olika förslagen ritades in till elevernas förtjusning. För varje förslag frågade jag om det inte var något som även killar hade/kunde ha. Jo, det kunde de, konstaterade eleverna för varje förslag, men vi kom överens om att jag ändå ritade det. Speciellt roligt blev det när de ville att jag skulle rita ögonfransar på tjej-figuren och jag fick närskåda en kille i klassen för att se om inte han också hade ögonfransar.

När tjej-figuren hade fått en mängd attribut var det dags för en kill-figur som också ritades på whiteboarden vid sidan av den neutrala. Jag summerade rit-övningen med att påminna eleverna att de, gång på gång sagt att allt som jag ritat också kan förekomma på den andra könet. Så bilderna visar egentligen inte hur alla tjejer/killar ser ut och jag gav dem sedan ordet för den typ av bilder jag ritat: STEREOTYPER. I varje klass var det bara 2-3 elever som hört ordet tidigare.
Jag berättade också att den typen av bilder används i många böcker, filmer och i reklam och att det då också är ganska vanligt att killarna gör saker medan tjejer är passiva (jag ändrar killens kroppsspråk på kill-figuren).

Sedan var det dags för eleverna att träna. De fick bilderböcker (tack Gottsundabiblioteket för att ni plockade ihop en så bra bunt med böcker åt oss!) och i uppgift att två och två identifiera bilder som visade stereotyper och bilder som var neutrala (eller bryter mot en stereotyp). De fick två gröna pappersremsor och två röda och fick i uppgift att markera stereotypa bilder med röd lapp och neutrala med grön.

Jag blev imponerad av eleverna. Många var riktigt bra på att hitta vilka bilder som kunde kategoriseras som stereotypa eller neutrala. Det var bra att de arbetade två och två så att de kunde få draghjälp av varandra. När de lagt i sina lappar fick de visa sina fynd för ett annat par och sedan tittade vi på några av bilderna tillsammans och några elever fick visa med bild-projektorn och berätta hur de tänkt.

Kanske inte alla elever riktigt greppade begreppet stereotyp, men det här kan vara ett första steg i att arbeta med det. Eleverna var engagerade, aktiva och det kändes som att det var rätt bildvärld att börja arbeta med. Eleverna möter många andra typer av bildvärldar t ex reklam, dataspel och film. Det kan bli senare projekt.
Vi avrundade med att prata lite kort om vad det kunde finnas för nytta med att kunna identifiera stereotypa bilder. Den frågan var det ganska få elever som hade idéer kring. De flesta verkade inte kunna se eller förstå hur stereotypa bilder kunde påverka dem och det är kanske också helt naturligt för åldern. Likväl kan vi, ur ett vuxenperspektiv, se att de påverkas. Vi behöver inte "skriva detta på näsan" på eleverna, men det känns viktigt att väcka frågan och lägga in moment som kan rusta deras bild-seende med bra norm-spanar-linser. Jag avslutade med att visa några väldigt köns-stereotypa reklambilder och några väldigt köns-normbrytande exempel på reklam. De bilderna kanske gjorde att några fler förstod vinsten med att ha koll på vad en stereotyp är.

Det här var ju en "prat-lektion" och min tanke är att vi också ska göra någon praktisk bilduppgift kopplad till det här. Jag har en lite suddig idé på vad vi ska göra, men ska nog tänka några varv till innan idén tar form. Har ni några idéer på hur man kan jobba vidare praktiskt efter det här?

Kartongskulpturer grande

Mina 84 årskurs 3:or har bara bild 30 minuter veckan. Det är inte mycket tid… Vi har valt att lägga 60 minuter varannan vecka för att få längre sammanhållen tid och det blir bara nio lektioner på en termin. Hur ska man hinna få in alla olika moment på så få pass? Hur, när det är 28 elever i varje klass? Det är en klurig ekvation. Jag har försökt att maxa bildprojekten så att eleverna kan arbeta mot flera olika mål i olika lager. Vårt senaste projekt har som syfte att eleverna ska få prova på olika tekniker, verktyg och material. Jag har valt att göra detta genom att eleverna får skapa tillsammans där gränsen mellan mitt och ditt suddas ut. Det blir inget djupgående testande den här gången utan mer ett möte som kan ge mersmak. Projektet har också inslag av återbruk och en förhoppning är att eleverna ska kunna inspireras till att göra liknande egna projekt med sådant de hittar hemma. Här beskriver jag hur jag gjorde den här gången. Man kan absolut variera och göra på andra sätt allt utifrån syfte, mål och gruppens behov.

Tidigare under terminen har eleverna fått bygga kartongskulpturer i en gruppövning. De skulpturerna fotades av och monterades sedan isär. Bitarna gjorde eleverna kollagen av som vi sedan frotterade och experimenterade med olika färgers uttryck.

Jag har under hösten samlat på mig stora wellpappkartonger. Jag skar ut lite olika former i wellpappen. Det momentet skulle man absolut kunnat göra ihop med elever, men den tiden hade inte jag i nuläget. Jag hade åtta bitar per klass i lite olika storlek och olika former. Jag täckte bord med plast, lade ut bitarna och förberedde färg i 7-8 nyanser som jag tyckte fungerade bra ihop. Jag valde flera lite pastelliga och någon lite kraftigare färg. Jag använder ABA-skols Ready mix-färger. Färg för moddlarna har jag i burkar och färg för valsarna har jag på plastburklock. Varannan plats har två moddlare och varannan två valsar. Färgflaskorna har jag i närheten för att kunna fylla på under övningen. 

Till just det här projektet har jag ordnat så att jag kan möta eleverna i halvklass vilket innebär 14 elever. Vi samlades i ring och jag introducerade ordet ABSTRAKT och pratade om att vi nu skulle måla icke föreställande. Sedan introducerade jag verktygen MODDLARE och VALS (också känd som roller) och visade hur man tar färg på valsen och hur man valsar. De fick också veta att vi skulle måla tillsammans och byta plats så att de målar med olika färger och får testa båda verktygen. De får de första reglerna som är att de inte får starta innan  jag säger varsågod och att de behöver stoppa när jag säger stopp. Eleverna får ta på sig sina målartröjor och dra upp ärmarna.

Eleverna placerades sedan ut två och två vid kartongerna. Det som jag kommit fram till är mest praktiskt är att eleverna står på utsidan av borden som står i en cirkel eller halvcirkel. Jag står i cirkel/halvcirkeln och kan då lätt ha överblick samt serva med mer färg utan att behöva tränga mig mellan elever. Arrangemanget i rummet är en förutsättning för att övningen ska fungera smidigt.

De som har vals får först valsa på färg så att de är redo. Jag påminner om vad abstrakt är (de kan måla linjer, former prickar etc…) och säger varsågoda. När jag ser att alla målat något säger jag stopp (ganska snabbt m a o). Eleverna brukar bli förvånade att de redan ska stoppa. De får nu alla gå ett steg åt ena hållet så att de får en ny kartongbit, ny färg och det andra verktyget framför sig. De får nu fler regler: där det är målat former får de inte måla över, de får bygga vidare på formen eller måla former där det är tomt. Jag säger varsågoda igen. När alla målat lite säger jag stopp. Nu får eleverna instruktion att ta med färg och verktyg till nästa plats. Jag påminner dem om regeln att de inte får måla över, men att de får måla runt om eller bygga vidare på formen och säger varsågod. Nu får de måla lite längre. Jag säger stopp och kör vidare med något/några steg till i rotationen de får ibland ta med verktyg + färg och ibland lämna verktyg. Mellan stegen fylls färg på. Efter 5-6 steg brukar det vara klart. All kartongfärg ska vara täckt. Det gäller att stoppa i tid innan formerna eleverna målat riskerar målas över av andra ivriga målare. Om man inte styr upp med inte-måla-över-regeln kan alla bitar bli lite dassigt brun-lila (inget ont om den färgen, men jag hade för avsikt att eleverna skulle få uppleva klara färger i den här övningen). Det här blir också en övning i att följa instruktion. Den här gången är inte syftet hinna njuta av själva målandet. Det får vi göra i en annan övning. Den här gången är det testa som är grejen.

Hade jag haft en sal med vatten hade jag passat på att låta eleverna träna på att tvätta verktygen, men jag har bara fem mini-små toaletter utanför matsalen med minimala handfat och det var inte ett alternativ att låta eleverna gå dit (sorgliga förutsättningar för ämnet…). Jag samlade in verktygen och tvättade av dem efteråt.

"Skrot" till tryck

Nu kunde lektionen vara slut (speciellt med momentet tvätta verktyg), men vi hann med ett moment till, nämligen tryck. Eleverna samlades i ringen av stolar och jag introducerade skrottryck, d v s tryck med saker som man samlar på sig som har kul former. Jag visar hur man kan ha filt (jag har vanlig fleecefilt) under för att få kraftigare tryck och jag visar hur man lätt gör en stämpeldyna av Ready mix-färg och tvättlappar (vi använder två lager av baby-rump-tvättlappar på ett lösviktsgodis-burk-lock) och visar hur man stämplar. Jag visar hur detta kan förberedas i syfte att de ska kunna göra det själva hemma (och det var det också elever som gjorde!). Eleverna fick trycka en på provlapp av silkespapper. Till ena gruppen hade jag lite mörkare lappar och vit färg som tryck och den andra gruppen fick ljusare färger med svart tryck.

Bitarna fogas samman med jack i var del al la halvt-i-halvt-tekniken

Allt det här hann vi faktiskt på 60 minuter. När det var dags för den andra gruppen veckan efter så fick de måla på baksidan av den första gruppens kartonger.

Efter att båda grupperna haft detta pass hade vi ett pass där jag mötte en grupp 30 minuter och den andra 30 minuter. Jag hade då lagt ut fyra av kartongerna i mitten av samlingsringen. Vi tittade lite på bitarna tillsammans och påminde oss om vad vi gjort förra gången. Sedan frågade jag eleverna vad de tyckte att vi skulle göra med bitarna. Hade vi jobbat med kartong förut? Vad hade vi gjort då? I början av terminen gjorde vi en skulpturövning i grupp där eleverna fick bygga ihop kartongbitar (350 gr kartong, typ flingpaketkartong) genom att klippa jack. Vi kom överens om att vi skulle försöka göra samma sak med de här bitarna. Grupper om 4-5 elever fick komma överens om hur en bit skulle sitta ihop med de andra. Jag skar med en brytbladkniv ett jack (en knapp cm brett) i bitarna och de fördes ihop. När alla bitar var på plats hade vi vår skulptur. Att ta beslut i grupp var också en bra övning.

Sedan var det dags för silkespapperstrycken. Eleverna fick sina bitar i tur och ordning och fick bestämma var de skulle sitta på skulpturen. Vi limmade med tapetklister. Jag styrde så att de bara fick sätta på kanterna, rakt eller snett, för att inte riskera att mönstren som var målade skulle täckas över för mycket. Eftersom trycket var med vattenfärg var det viktigt att limma på kartongen och sedan försiktigt lägga och klappa på silkespapperet. Trycket löses upp om man penslar tapetklister på. De ljust färgade bitarna blev nästan genomskinliga när de torkade. De mörka blev fina kontrastformer på den målade bakgrunden. Eleverna tyckte att det såg ut som att skulpturerna fått coola tatueringar.

Skulpturerna blir stora, men lätta och smäckra. Det passar bra att hänga upp dem i fiskelina.

Jag förstärkte fogarna med smältlim (limpistol) och när skulpturerna torkat lite (tapetklistret gör dem lite sladdriga) så kunde de hängas upp med fiskelina. De är härligt stora, men samtidigt lätta och smäckra. Jag tycker att det är kul att eleverna får prova att jobba med skapande i stor skala samt att de skapar något abstrakt som kan väcka fantasin och visa att form och färg i samspel kan vara vackert. Alla elever har fått testa nya verktyg och har fått skapa skulptur tillsammans i grupp, det stärker gruppkänslan. Visst blev de fantastiskt vackra!

Den här övningen är starkt inspirerad av Levande verkstadspedagogiken.

Fortbildningsdagar i Gnesta

Gnesta kommun satsar på slöjdlärarna och erbjuder två fortbildningsdagar under höstlovet. Jag är inbjuden att tala om 3D-skrivaren i undervisningen på en av dagarna.

3 d printing pp, okt 19 from Elisabet Jagell

3D-skrivaren i undervisningen

Idag har jag äran att föreläsa om 3D-skrivaren i undervisningen på UVUS - Uppsala visar upp sig. UVUS är Uppsala kommuns dela-mässa där kollegor och andra utifrån delar med sig av bra undervisningsidéer.

3 d printing pp, okt 19 from Elisabet Jagell

Insekter med skrottryck

Den här terminen arbetar jag som bildlärare och bloggen kommer därför att innehålla inlägg som speglar de estetiska lärprocesserna. Jag undervisar årskurs 3 och 4 i bild. Årskurs fyra möter jag en gång i veckan i 50 minuters-lektioner och årskurs 3 varannan vecka 60 minuter. Klasserna är rejält stora så vi har fått till ett två-lärar-system där både klassläraren och jag är med. Jag ansvarar för planering, efterarbete, dokumentation och bedömning. I veckan var det dags för första lektionerna med årskurs.

Fyrorna hade aldrig tidigare arbetat med tryck så jag valde att starta med en lektion med skrottryck med spegling. Det är en övning som är fantasifull, rolig och den får eleverna att känna att de lyckas. Jag valde vart papper och vit färg eftersom jag misstänkte att eleverna oftast tidigare fått arbeta med vitt papper. Jag vill att de ska få möta variation i möten med material och tekniker.

Jag startade lektionen med att tala om att vi skulle arbeta med bildtekniken tryck och skrev TRYCK på vita tavlan. Därefter pratade jag kort-kort om insekter. Jag frågade om det var någon som sett insekter i sommar (alla hade gjort det) och jag pratade lite om hur olika insekter kunde se ut. Jag ritade upp lite enkla bilder av insekters former på tavlan, några med vingar, andra med antenner o s v. Det här tog jag bara kort-kort som en inspiration till tryckets tema som var just insekter.

Efter den starten presenterade jag arbetsgången och delade samtidigt ut dela-ut-material-ansvar till elever. Att eleverna får dela ut ger dem ansvar som de kan växa med samtidigt som det frigör tid för mig som lärare att stötta i starten. Jag skriver stegen på vita tavlan:
1. Lägga ut filt (Vi använder fleesefilt klippta i bitar. Det mjuka underlaget ger tydligare tryck)
2. Skrotlåda (Lådor med 5-6 skrotgrejer. Olika pryttlar som går att trycka med, t ex lego, burklock, metallbeslag...)
3. Papper som viks på mitten (jag visar hur man gör) och eleverna skriver namn med blyerts i ett hörn
4. Stämpeldyna (Vi gjorde stämpeldynor av godisburklock med Readymix-färg och skumgummi-babyrumptorkare på (två på varandra))

Nästa steg är att visa övningen som är en parövning. Jag satte upp filt och vikt papper på tavlan med magneter och visade med hjälp av klassläraren som par-partner.
Så här går övningen till:
Person A, jag, väljer valfri skrotsak ur lådan, jobbar på färg på den på stämpeldynan (jag visar hur de trycker för att få färg på hela tryckytan) och trycker på valfri plats på ena sidan av mittenvikningen. Jag påminner här eleverna om att det ska bli en insekt, att insekten kan se ut lite hur som helst, men att det ska bli någon form av insektsfigur.
Sedan ger jag min skrotsak till person B som nu har i uppgift att spegla mitt tryck på andra sidan mittenvikningen. Här stannar vi till och visar tydligt vad en spegling är. Därefter lägger person B tillbaka skrotsaken i lådan och nu är det person B:s uppgift att välja en skrotsak och trycka på valfri plats på "sin" sida. Person A speglar och väljer nytt skrot och så fortsätter paret tills de tycker att de är klara.

Grunden till den här övningen är inget jag själv hittat på. Det är en Levande verkstadsövning och den går att variera på en mängd olika sätt med olika material, olika teman och olika direktiv. Man kan t ex ha som regel att trycket ska ske under tystnad. Jag lät eleverna prata och planera tillsammans om de ville. Det blev ett tillfälle för mig att se hur de pratade om form och uttryck.

Snabba par fick göra en bild till och sedan var det dags för städ. Att ha en klassrumsvask och två minihandfat på elevtoaletter utanför gör städproceduren lite utmanande, men det gick hyfsat bra tack vare att jag hade skapat struktur kring städningen och kring var och hur materialet skulle förvaras.

Vi avslutade med en kort-kort samling där jag upprepade vilken teknik vi arbetat med samt uppmärksammade dem på symmetrilinjen i insekterna. Bilderna satte jag upp utanför klassrummen. Planen är att vi ska återkomma till speglingsmomentet vid nästa bildlektion.

Förutom en introduktion till tryck har den här övningen flera vinster, t ex:

- eleverna övar samarbete

- eleverna övar sig på att se möjligheter i formerna som växer fram

- de ser nya möjligheter i vardagsföremål och de kommer att se på "skrot" med nya ögon efter det här